Autism drabbar enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) omkring ett av 110 barn – en siffra från 2010 som sedan dess har reviderats uppåt. Frågan om det finns ett samband mellan barndomsvaccinationer och autism har länge varit föremål för både klinisk forskning och en intensiv offentlig debatt. Som förälder kan man fundera över om man ska låta vaccinera sitt barn, och har ens barn fått en autismspektrumdiagnos kan man fråga sig om vaccinerna kan ha haft någon betydelse.
Vaccinet som oftast nämnts i sammanhanget är MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka (parotit) och röda hund – internationellt känt som MMR. Misstankarna har delvis kopplats till konserveringsmedlet timerosal, som innehåller små mängder kvicksilver och som tidigare användes i vissa barndomsvacciner. Det är dock värt att veta att själva MPR-vaccinet aldrig innehöll timerosal, eftersom det är ett levande vaccin.
Den vetenskapliga och medicinska forskarvärlden har inte kunnat påvisa något samband mellan autism och MPR-vaccinet. Flera stora studier med hundratusentals barn har genomförts utan att någon korrelation kunnat fastställas. Länge var undantaget den brittiske läkaren Andrew Wakefield, som ursprungligen väckte misstankarna mot vaccinet 1998.
År 1998 publicerade Andrew Wakefield en artikel i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, där han hävdade att MPR-vaccinet kunde ligga bakom autism. Studien visade sig dock vara behäftad med allvarliga brister. Artikeln drogs tillbaka 2010, och Wakefield ströks samma år ur läkarregistret efter en granskning av brittiska General Medical Council. Idag betraktas hans forskning som vederlagd.
Frågan har även prövats juridiskt i USA. Högsta domstolen (Supreme Court) fastslog i ett uppmärksammat beslut 2011 att det inte finns något samband mellan vaccinationer och autism, och det federala skadeståndsprogrammet för vaccinskador har därefter avslagit talrika ansökningar där föräldrar sökt ersättning med hänvisning till autism.
Trots avsaknaden av vetenskapliga belägg och domstolarnas utslag har misstankarna om ett samband levt vidare hos en del föräldrar. Kända personer som den amerikanska skådespelerskan Jenny McCarthy har offentligt hävdat att deras barn verkade fullt friska fram till dess de fick sina vaccinationer. Dessa personliga berättelser har fått stor spridning i media, även om de saknar stöd i forskningen.
Forskningen är tydlig: det finns inget vetenskapligt bevisat samband mellan barndomsvaccinationer och autism. Vaccinationer skyddar samtidigt barn mot allvarliga sjukdomar som mässling, vilken kan ge allvarliga komplikationer. Har du frågor eller oro kring ditt barns vaccinationer är bästa rådet att kontakta barnavårdscentralen (BVC) eller din vårdgivare, som kan ge aktuella och individuellt anpassade råd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online