Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbar omkring ett av 36 barn i USA. När debatten om vaccin tog fart på allvar låg siffran på ett av 110 barn, och förekomsten har ökat stadigt under flera decennier – delvis tack vare förbättrad diagnostik. De exakta orsakerna är fortfarande okända, men arv och miljöfaktorer misstänks spela roll. En av de mest omdiskuterade teorierna genom tiderna har varit att vacciner skulle kunna utlösa autism hos småbarn.
Den 28 februari 1998 publicerade den brittiske läkaren Andrew Wakefield en artikel i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, där han hävdade att MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) kunde utlösa autism hos småbarn. Enligt Wakefield var det konserveringsmedlet timerosal, som innehåller små mängder kvicksilver, som var den skyldige. Det var första gången som ett sådant samband föreslogs inom den medicinska forskningen, och artikeln fick enorm uppmärksamhet världen över.
Skådespelerskan Jenny McCarthy är en av de föräldrar som blivit övertygade om att vacciner kan orsaka autism. Hon skildrade sin sons historia i boken Louder Than Words: A Mother's Journey in Healing Autism och grundade senare organisationen Generation Rescue tillsammans med skådespelaren Jim Carrey. McCarthy har också spridit sitt budskap i The Oprah Winfrey Show, där hon berättat att hon tror att hennes sons vaccination ledde fram till hans diagnos. Hennes engagemang bidrog starkt till att frågan blev en nationell debatt i USA.
I februari 2009 fastslog en federal domstol i USA att det inte går att påvisa något samband mellan vaccinationer och autism, vilket satte ytterligare frågetecken kring Wakefields resultat. Fler domslut i samma riktning följde under de kommande åren.
I skriften On Second Looking Into the Case of Dr. Andrew J. Wakefield granskade William Long, jurist och filosofie doktor, Wakefields motiv bakom sin kritik mot MPR-vaccinet. Slutsatsen var att Wakefield hade egna ekonomiska intressen: han arbetade samtidigt med ett alternativt mässlingsvaccin som han hoppades kunna lansera på marknaden. Efter att hans artikel publicerats sjönk vaccineringstäckningen i England kraftigt, vilket ledde till omfattande mässlingsutbrott. Minst ett barn dog i sjukdomen – en död som hade kunnat förebyggas med vaccination. Wakefield ställdes inför General Medical Council i Storbritannien, fråntogs så småningom sin läkarlegitimation, och år 2010 drogs artikeln i The Lancet helt tillbaka.
Idag finns det inga vetenskapliga belägg för något samband mellan vaccinationer och autism. Stora populationsstudier med hundratusentals barn, bland annat från Danmark, har inte kunnat påvisa någon koppling. En vanlig förklaring till att många föräldrar ändå upplever ett samband är ren timing: MPR-vaccinet ges vid samma ålder då de första tydliga tecknen på autism oftast börjar synas, runt 12–15 månaders ålder. Utvecklingen kan därför se ut att ha triggats igång av vaccinet, när det i själva verket rör sig om ett sammanträffande i tiden.
Trots att många föräldrar vittnar om att deras barn utvecklade autism kort efter MPR-vaccinationen saknas det alltså fortfarande entydiga bevis för att vacciner skulle orsaka autism. Varken Världshälsoorganisationen (WHO), CDC eller Folkhälsomyndigheten har kunnat finna någon koppling. Forskarvärldens konsensus är tydlig: fördelarna med vaccination överväger vida eventuella risker, och att avstå från vaccin innebär en reell fara för allvarliga sjukdomar som mässling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online