Toalettträning av barn med autism – utmaningar och praktiska råd

Autism är en neuropsykiatrisk utvecklingsavvikelse som innebär svårigheter med socialt samspel, försenad utveckling och begränsade intressen. Särskilda utmaningar uppstår när föräldrar försöker lära ett barn med autism att gå på toaletten. Många föräldrar försöker nämligen toalettträna sitt barn på samma sätt som de skulle göra med ett neurotypiskt barn – och då blir resultatet ofta misslyckat.

Därför är frågan viktig

Autism drabbar ungefär 1 av 150 individer i USA, och siffran har stadigt ökat under de senaste tio åren. Många experter tror att trenden kommer att fortsätta. För att dessa barn ska kunna växa upp till även delvis självständiga vuxna är toalettträning en nödvändig och avgörande färdighet.

Att tänka på

Barn med autism lär sig inte på samma sätt som typiskt utvecklade barn. Detta gäller både inlärning i skolan och grundläggande livsfärdigheter. Metoderna för att lära ett autistiskt barn att använda toaletten skiljer sig alltså från de metoder som fungerar för andra barn. Medan de flesta barn så småningom lär sig själva att använda pottan gör inte barn med autism det. Tills någon aktivt visar dem hur toaletten används vet de helt enkelt inte hur de ska göra.

Vanliga missuppfattningar

Det finns en utbredd missuppfattning om att personer med autism inte kan bli toaletttränade. Det stämmer inte. Även om det i vissa fall tar längre tid för ett barn med autism att lära sig använda toaletten, är det möjligt för nästan alla barn med autism att framgångsrikt bli toaletttränade – med rätt metoder och tålamod.

Fördelarna med toalettträning

Fördelarna med att toalettträna ett barn med autism är många:

• Ekonomiska besparingar: Kostnaden för blöjor eller blöjbyxor blir över tiden enorm, och lyckad toalettträning eliminerar den kostnaden helt.
• Ökad självständighet: Barnet vinner i oberoende, vilket leder till ökat självförtroende och bättre självhjälpsfärdigheter.
• Bättre integration: Eftersom många förskolor och barnomsorgsverksamheter kräver att barn är toaletttränade vid en viss ålder kan toalettträning underlätta placering i grupper med neurotypiska kamrater.

Expertens råd: Så går du tillväga

Konsekvens är nyckeln till framgång. Barn med autism lär sig bäst genom strukturerade och upprepade lektioner. Följ gärna dessa steg:

1. Skapa en fast rutin där du regelbundet kontrollerar om blöjan eller underkläderna är blöta eller smutsiga.
2. Ge rikligt med beröm när barnet är torrt.
3. Om blöjan är våt eller smutsig, förklara lugnt att pottan är till för toabesök – inte underkläderna.
4. Låt barnet sitta på pottan och beröm det när det gör ifrån sig där.
5. Gör hela processen positiv genom att belöna framsteg, exempelvis med klistermärken eller små favoritaktiviteter.

Viktiga varningar

Om ett barn med autism har svårigheter med toalettträningen bör du alltid utesluta medicinska orsaker innan du antar att beteendet beror på envishet eller trots. Epilepsi är relativt vanligt hos personer med autism och kan orsaka förlorad urin- och tarmkontroll. Urinvägsinfektioner ger täta toabesök och stark trängningskänsla – ett enkelt urinprov kan utesluta detta. Undvik dessutom att förvandla toalettträningen till en maktkamp, eftersom det bara leder till att barnet motarbetar processen ännu mer.