Aspergers syndrom fick sitt namn efter den österrikiske läkaren Hans Asperger, som år 1944 publicerade en studie där han beskrev autistliknande beteenden hos flera unga pojkar med normal begåvning och språkförmåga. Asperger beskrev pojkarnas svårigheter med att kommunicera med jämnåriga och andra sociala samspel, liksom en upplevelse av att fysiskt inte känna sig hemma i sin egen kropp.
Även om Asperger skrev sin artikel 1944 dröjde det hela 50 år innan tillståndet erkändes av läkare i USA. Även idag är Aspergers syndrom en utmaning att diagnostisera, men genom att följa stegen nedan och kontakta en läkare kan det bli möjligt att ta reda på om du själv eller någon du bryr dig om lever med syndromet.
En person med Aspergers syndrom visar ofta intresse för repetitiva eller starkt fokuserade aktiviteter. Personen kan ägna sig åt små föremål eller delar av ett föremål under mycket långa perioder. Intresset kan också riktas mot ett ytterst specialiserat detaljområde – till exempel att förstå datorns innersta funktioner utan att kunna använda den praktiskt. Dessa beteenden brukar ha utvecklats senast när barnet når förskoleåldern.
Många personer med Aspergers syndrom har inga eller få problem med att tala, men i vissa fall framträder ovanliga röstvanor, exempelvis oförklarlig ljudstyrka, tonhöjdsändringar, annorlunda talrytm eller meningslösa intonationsvariationer. Talet kan låta särskilt snabbt, högljutt, hackigt eller överdrivet formellt, som om personen saknar en viss naturlig lätthet i sitt sätt att uttrycka sig. Barn med Aspergers syndrom kan å andra sidan ha ett ovanligt stort ordförråd.
Personer med Aspergers syndrom har ofta en utmärkt visuell och auditiv perceptionsförmåga och kan upptäcka mycket små förändringar i omgivningen som andra missar. De är dessutom ofta känsliga för höga ljud, starkt ljus, smärta, temperatur och beröring. Vissa upplever synestesi – en stark koppling mellan färger och föremål, eller mellan färger och bokstäver/siffror, som de flesta människor inte har.
I Hans Aspergers studie noterade han återkommande likheter bland fäderna till barnen han undersökte. Inga specifika gener har ännu identifierats, men man tror att Aspergers syndrom delvis eller helt har genetiska orsaker. En annan känd möjlig orsak är exponering för teratogener – ämnen som kan orsaka fostermissbildningar – under de första veckorna efter befruktningen.
Diagnos ställs vanligtvis före elva års ålder och innefattar en genetisk och neurologisk bedömning samt verbala, kognitiva och motoriska tester för att fastställa inlärningsprofil. Det kan, som du kanske förstår, ta lång tid att få en definitiv diagnos.
Kontakta en specialist inom autism eller Aspergers syndrom om personen uppvisar något av dessa symtom. Många barn med Aspergers syndrom misstas för att ha adhd, depression, tvångssyndrom (OCD), icke-verbalt inlärningssyndrom, bipolär sjukdom eller Tourettes syndrom.
Det är bra att känna till att Aspergers syndrom sedan DSM-5 infördes 2013 inte längre är en separat diagnos i USA, utan klassificeras som en del av autismspektrumtillståndet. I Sverige används numera diagnoserna autism respektive autismliknande tillstånd, och symtombilden som tidigare kallades Aspergers syndrom motsvaras ofta av autism utan intellektuell funktionsnedsättning. Grunden för bedömningen är dock densamma: noggrann observation av beteende, kommunikation och sensorisk känslighet av erfarna specialisters händer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online