Att ta hand om ett barn med autism är en verklig utmaning. Utöver de sociala och kommunikativa hinder som barnet möter får dessa barn ofta utbrott – ibland långt efter den ålder då man normalt brukar förvänta sig att utbritten upphör. Det går sällan att helt förebygga dem, men genom att förbereda dig kan du hantera situationerna på ett lugnare och mer effektivt sätt.
Här är sex konkreta strategier som hjälper dig att bemöta ett utbrott på rätt sätt.
Ibland beror utbrottet helt enkelt på frustration över att inte kunna uttrycka sig. Barn med autism har ofta svårt att kommunicera sina önskemål verbalt, vilket kan skapa stor frustration.
Ge barnet extra uppmärksamhet, särskilt om du misstänker att det försöker berätta något för dig. Ha tålamod och försök systematiskt lista ut vad barnet behöver eller vill ha – ibland kan bilder, pekskyltar eller enkla frågor underlätta kommunikationen.
Precis som småbarn kan barn med autism få utbrott enbart för att de inte får som de vill. Det är viktigt att du inte viker efter bara för att få barnet att tystna.
Förstår du vad barnet vill ha och svaret ändå är nej – håll fast vid det. Många barn med autism har svårt att förstå gränser och reagerar med utbrott just för att de inte begriper varför de inte får något eller inte får göra något.
Ger du efter under utbrottet lär sig barnet att beteendet fungerar, och det kommer att upprepas. Konsekvens är avgörande för att skapa trygghet och tydlighet.
Det här fungerar inte alltid, men ibland bör du undvika att belöna negativt beteende med uppmärksamhet. Så länge barnet inte skadar sig självt eller andra kan du agera som om du inte ser det.
Ofta märker barnet att beteendet inte ger någon respons, och utbrottet avtar av sig självt. Kombinera gärna detta med att uppmärksamma och berömma barnet när det beteer sig lugnt – positiv förstärkning är ett kraftfullt verktyg.
Om barnet skadar sig själv, dig eller andra kan du behöva hålla fast det. Ställ dig bakom barnet och håll armarna nära kroppen så att det inte kan slå ut med dem eller kasta föremål. Ibland kan det även vara nödvändigt att hålla benen, vilket kan kräva att du använder dina egna ben för att stabilisera barnet.
Många barn med autism är oväntat starka, så det kan krävas mycket kraft. Gå gärna till en specialist som arbetar med autistiska barn och låt hen visa säkra hållningstekniker som inte skadar barnet. Kom ihåg att fysisk begränsning alltid ska vara en sista utväg.
Försök väcka barnets intresse för en annan aktivitet för att flytta fokus från det som störde det. Ett favoritleksak, musik, en promenad eller en lugnande sinnesaktivitet kan bryta utbrottet och hjälpa barnet att komma till ro igen.
De flesta barn med autism är mycket intelligenta, och även om de tänker på ett annat sätt förstår de mycket väl när de blir bestraffade.
Bestraffningen kan behöva anpassas, men den är ibland en nödvändig del av uppfostran. Överväg timeout eller att dra in särskilda godbitar eller privilegier. Förklara i enkla termer varför barnet blir bestraffat, och undvik långa bestraffningar – de blir sällan effektiva, och risken är stor att barnet inte förstår sambandet.
Kom ihåg att utbrott ofta är ett uttryck för överbelastning snarare än trots. Genom att kombinera empati med konsekvens, tydlighet och god förberedelse skapar du en tryggare vardag – både för barnet och för dig själv. Tveka inte att söka stöd hos logopeder, psykologer eller andra familjer i liknande situationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online