Föräldrar till autistiska barn ställs ofta inför liknande beteendeproblem. Medan vissa terapiformer fokuserar på de känslomässiga rötterna bakom oönskade beteenden, riktar tillämpad beteendeanalys (ABA) in sig på beteendena själva. Denna metod för beteendeterapi har genom åren fått både omfattande beröm och skarp kritik.
År 1987 publicerade tidskriften Journal of Consulting and Clinical Psychology vad som troligen är den mest kända studien om tillämpad beteendeanalys hos autistiska barn. Forskaren O.I. Lovass fann att 90 procent av barnen som genomgick ABA förbättrades avsevärt jämfört med kontrollgruppen, och nästan hälften uppnådde normal IQ samt testresultat inom normala intervall för sociala och adaptiva färdigheter. En uppföljningsstudie från 1993 visade dessutom att barnen behöll sina framsteg och kunde fungera väl utan specialpedagogik eller särskilda boendeinsatser.
Praktiker rekommenderar ofta upp till 40 timmar ABA per vecka, vilket många föräldrar upplever som mycket utmanande. Ansvaret att hålla ett så strängt schema kan skapa stress inom familjen. Även om terapeuter kan anpassa programmet till färre timmar per vecka, tar det då betydligt längre tid att uppnå resultat, och förbättringarna kan bli mindre märkbara än vid en fullskalig implementering.
ABA fungerar genom att träna barn att utveckla så kallade "socialt signifikanta beteenden", exempelvis kommunikation, läsning, akademiska färdigheter, vardagsfärdigheter och social kompetens. Detta sker genom att situationer som utlöser beteendena återskapas upprepade gånger och bearbetas allteftersom de uppstår. Förespråkare menar att det är betydligt enklare att arbeta med och påverka yttre, observerbara beteenden – de synliga uttrycken för ett barns psyke – än att utforska och lösa de subjektiva känslor och abstraktioner som ligger bakom, som aggression, sorg eller rädsla.
Eftersom ABA främst inriktas på att förändra yttre beteenden, möjligen på bekostnad av barnets underliggande känslor, hävdar många kritiker att metoden kan skapa robotliknande beteenden hos barn – där alla agerar på samma schemalagda sätt utan genuin känslomässig grund. Särskilt i terapins tidiga skede spelar återkommande övningar med så kallad "discrete trial training" (DTT) en stor roll. Kritiker anför även att ABA inte alltid hjälper barn att utveckla naturligt klingande språk som kommunicerar effektivt.
Tillämpad beteendeanalys bygger i hög grad på föräldrarnas engagemang och uppmuntrar dem att använda terapins strategier hemma. Beteendeterapeuter handleder dessutom föräldrar i att generalisera de färdigheter barnet utvecklat under terapin, genom att förstärka dem i så många olika miljöer och tillsammans med så många olika människor som möjligt.
Få regioner har lagstadgade krav på ABA-utövare, vilket kan göra det svårt att hitta en kvalificerad terapeut. Det saknas inte yrkesverksamma som hävdar att de praktiserar ABA, men enligt den certifierade beteendeanalytikern Alexandra Rothstein har få av dem den formella utbildning, kompetens och erfarenhet som krävs för att arbeta på rätt sätt. Behavior Analyst Certification Board erbjuder konsumentinformation och hjälp med att hitta en certifierad beteendeanalytiker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online