1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur man tar fram en beteendeinterventionsplan för ett autistiskt barn

En beteendeinterventionsplan riktar in sig på problembeteenden hos ett autistiskt barn och ger konkreta strategier för att förändra beteendet. Planen används för att hjälpa barnet i klassrummet, i sociala sammanhang eller i hemmiljön, men den tillämpas oftast i skolan. Ett team av skolpersonal utarbetar vanligtvis planen, med värdefull input från föräldrarna. En välgjord plan hjälper barnet att lyckas både i skolan och i sina sociala relationer.

Instruktioner steg för steg

1. Samla in underlagsdata

Dokumentera incidenter genom att samla in underlagsdata. Notera tidpunkten, vilka händelser som ledde fram till problembeteendet, vilka personer som var närvarande vid tillfället samt vad som gjordes under och efter incidenten.

2. Identifiera styrkor och svagheter

Kartlägg barnets styrkor och svagheter. Se till att planen riktar in sig på de svaga områdena samtidigt som den bygger på barnets styrkor.

3. Identifiera problembeteenden

Identifiera beteenden som orsakar problem och ta reda på vilka färdigheter barnet saknar. Lär dig känna igen "varningssignaler" – beteendemönster som tyder på att ett aggressivt utbrott är på väg. Lista problembeteendena i planen med koncisa och tydliga formuleringar.

4. Anpassa efter barnets inlärningsstil

Ta reda på hur barnet lär sig mest effektivt – genom handling, lyssnande eller seende. Använd lämpliga sinnesintryck när du planerar aktiviteter och arbetar med barnet. Ett visuellt barn bör till exempel få se bilder på sina dagliga schemalagda aktiviteter, använda visuella timer som visar när aktiviteterna tar slut, tydliga visuella gränser för områden som hen inte får gå in i samt visuella påminnelser vid flera tillfällen innan en övergång ska ske.

5. Välj förstärkning och konsekvenser

Välj belöningar och konsekvenser utifrån barnets gillanden och ogillanden. Gott beteende kan belönas med aktiviteter som barnet tycker om, favoritleksaker eller mat. Att dra tillbaka ögonkontakt och använda time-out kan vara strategier för att hantera olämpligt beteende. Planera gärna aktiviteterna så att enkla sådana, som fri tid eller lek, följer på svårare – det fungerar som positiv förstärkning.

6. Ge tydliga instruktioner till personalen

Se till att planen innehåller tydliga instruktioner till lärare och övrig personal, och att den ger dem möjlighet att specificera vilka metoder som används för att undervisa och mäta barnets framsteg.

7. Följ upp och justera planen

Analysera planen regelbundet för att bedöma dess effektivitet. Gör justeringar vid behov så att planen alltid motsvarar barnets aktuella behov.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online