En hårspricka i maxilla (övre käken) är en icke-förskjuten spricka i benet. Behandling beror på frakturstabilitet, förskjutning och tillhörande skador.
Generell behandlingsmetod
1. Initial bedömning
- Klinisk undersökning och bildgivning (tandröntgen, CT) för att utvärdera frakturens utsträckning och läge.
- Bedöm occlusion (bettställning), näsluftväg och ansiktskänsla.
2. Konservativ hantering (Icke-förskjuten, stabil)
- Immobilisering: Tandsplint, arcusbågar, eller intermaxillär fixering (IMF) för att stabilisera käken och bibehålla occlusion.
- Kost: Mjukt eller flytande under läkning (typiskt 4–6 veckor).
- Munhygien: Klorhexidinsköljning för att förebygga infektion.
3. Kirurgisk intervention (Förskjuten/ostabil)
- Öppen reduktion och intern fixering (ORIF): Kirurgisk exponering, återställning av fragment, fixering med miniplattor och skruvar.
- Indikerat vid förskjutna frakturer, malokklusion, eller komminution.
4. Läkemedel
- Analgetika (NSAID, opioid vid behov).
- Antiinflammatoriska för att minska svullnad.
- Antibiotika vid slemhinnebrot eller sinusbeteiligung (profylaktiskt).
5. Uppföljning
- Regelbunden klinisk och radiografisk övervakning.
- Stegvis återgång till normal funktion efter bekräftad läkning.
Individualiserad vård av en oral- och maxillofacialkirurg är avgörande. Komplikationer (felhelning, icke-helning, infektion, nervskada) är sällsynta vid korrekt hantering.
