1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är sänkan i blodet? Så fungerar provet SR

Vad är sänkan?

Sänkan, ofta kallad sänkningsreaktion eller SR (på engelska ESR – erythrocyte sedimentation rate), är ett vanligt blodprov som mäter hur snabbt röda blodkroppar sjunker till botten av ett vertikalt provrör under en timme. Sänkan är ett ospecifikt mått på inflammation i kroppen och används ofta som screeningtest vid misstanke om infektioner, autoimmuna sjukdomar och vissa cancerformer.

Hur går testet till?

Provtagningen är enkel och smidig. Ett litet blodprov tas från en ven i armen och placeras därefter i ett smalt, lodrätt rör. Efter exakt en timme mäter laboratoriet hur långt de röda blodkropparna har sjunkit. Resultatet anges i millimeter per timme (mm/timme). Ju snabbare blodkropparna sjunker, desto högre är sänkvärdet – vilket kan tyda på pågående inflammation.

Normalvärden för sänkan

Referensvärdena skiljer sig något mellan könen:

  • Män: under 15 mm/timme
  • Kvinnor: under 20 mm/timme

Tänk på att sänkan påverkas av flera faktorer, bland annat ålder, kön och etnicitet. Äldre personer har ofta naturligt något högre värden, vilket inte nödvändigtvis betyder att någon sjukdom finns.

Förhöjd sänka – vad kan det bero på?

Sänkan är ett billigt och enkelt prov som kan ge värdefull ledning om din hälsa. Den säger dock aldrig exakt vilken sjukdom du har, utan visar bara att det kan finnas en inflammation någonstans i kroppen. Vid ett förhöjt värde behövs därför oftast ytterligare undersökningar för att hitta orsaken.

Vanliga orsaker till förhöjd sänka

  • Infektioner, exempelvis bakterieinfektioner
  • Autoimmuna sjukdomar, såsom ledgångsreumatism
  • Cancersjukdomar
  • Njursjukdom
  • Leverpåverkan
  • Sköldkörtelsjukdom
  • Anemi (blodbrist)
  • Graviditet

Läkemedel som kan påverka resultatet

Vissa mediciner kan också påverka sänkvärdet, exempelvis:

  • Kortisonpreparat (steroider)
  • Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)
  • P-piller (orala preventivmedel)
  • Hormonbehandling efter klimakteriet

När bör du söka vård?

Har du fått ett förhöjt sänkvärde utan uppenbar förklaring är det viktigt att kontakta din vårdcentral eller läkare. Tillsammans med andra prover och en klinisk undersökning kan läkaren bedöma om ytterligare utredning behövs för att ta reda på vad värdet beror på. Kom ihåg att ett enstaka förhöjt värde sällan är farligt i sig – men det bör alltid följas upp på rätt sätt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online