Att stå ensamt orsakar inte blodproppar hos friska människor. Men långvarig immobilitet – oavsett sittande, stående eller liggande – kombinerat med andra riskfaktorer kan utlösa djup ventrombos (DVT). Att förstå de verkliga riskerna hjälper dig att förebygga detta potentiellt livsfarliga tillstånd.
Virchows triaden: Ramverket för proppbildning
- Stas: Minskade blodflöde (immobilitet, kompression, hjärtsvikt)
- Hyperkoagulabilitet: Blod mer benäget att koagulera (genetisk, förvärvad, situationsberoende)
- Endotelskada: Kärlväggskada (trauma, kirurgi, inflammation, katetrar)
Stående bidrar främst genom venös stas – vadmuskelpump inaktiv → blod samlas i benvensystem.
Verkliga riskfaktorer för DVT
Starkaste (Relativ risk 10–50×)
- Stor kirurgi (ortopedisk, bäcken, buk)
- Allvarligt trauma, ryggmärgsskada
- Tidigare VTE (DVT/LE)
- Aktiv cancer (särskilt bukspottkörtel, hjärna, lunga, äggstock)
- Graviditet/efterfödelse (5–10× risk)
Måttliga (2–10×)
- Inläggning/akut sjukdom
- Immobilitet >72 timmar
- P-piller/HRT (östrogeninnehållande)
- Trombofili (Faktor V Leiden, protrombinmutation, etc.)
- Fetma (BMI >30)
- Ålder >60 (risk fördubblas varje decennium)
Svaga (1,5–2×)
- Åderbråck
- Långdistansresa (>4–8 timmar)
- Rökning
- Utvattning
- Långvarigt stående/sittande arbete
Yrkesmässigt stående: Vad evidensen visar
- Stående yrken (friseörer, fabrikarbetare, butikspersonal) har måttligt ökad DVT-risk
- Primär mekanism: venös pooling → stas + klaffskada över år
- Risk förstärks av: fetma, graviditet, hormonterapi, ålder, genetiska faktorer
- Kompressionsstrumpor (15–20 eller 20–30 mmHg) minskar signifikant yrkesrelaterad ödem och DVT-risk
Symtom på DVT (Vanligtvis ensidigt)
- Vad/lår svullnad, ömhet, värme
- Rödnad/färgförändring
- Synliga ytliga venutvecklingar
- Smärta vid dorsiflexion (Homans tecken – opålitlig)
Lungemboli (LE) Symtom — Akut
- Plötslig andnöd, pleuritiskt bröstsmärta
- Takycardi, hypotension, svimning
- Blodhosta, ångest, fördömelsekänsla
- RING 112
Preventionsstrategier
| Situation | Prevention |
|---|
| Lång resa | Gå varje timme; vadövningar (ankelpumpar); hydrera; undvik alkohol; kompressionsstrumpor vid riskfaktorer |
| Stående arbete | Kompressionsstrumpor; skifta vikt; vadlyft; sittpauser; höj ben efter arbete |
| Skrivbordsjobb | Stå/gå var 30–60 min; underbords-elliptisk; hydrera |
| Inläggning | Farmakologisk profylax (LMWH, DOAK) + mekanisk (SCD, strumper) per protokoll |
| Graviditet | Var aktiv; hydrering; kompression vid riskfaktorer; LMWH vid hög risk |
| Post-kirurgi | Tidig mobilisering; ordinerad profylax; följ varaktighetsriktlinjer |
När du ska söka utredning
- Oförklarlig ensidig bensvullnad/smärta
- Flera riskfaktorer + nya symptom
- Post-resa eller post-immobilitet symptom
- Familjehistoria av VTE + personliga riskfaktorer
Diagnostiskt tillvägagångssätt: Wells-score → D-dimer (om låg sannolikhet) → Kompressionsultraljud (guldstandard).
Slutsats: Att stå hela dagen är inte en primär DVT-orsak, men det bidrar till venös stas. Kombinera det med andra risker, och bilden förändras. Rör dig ofta, hydrera, överväg kompression, känn igen tecknen.
