Så påverkar hemoglobin de röda blodkropparna – och din hälsa

Vad är hemoglobin?

Hemoglobin är det järnhaltiga protein som finns i de röda blodkropparna och som har till uppgift att transportera syre från lungorna ut till kroppens alla vävnader. Utan detta protein skulle cellerna inte få det syre de behöver, och kroppens ämnesomsättning skulle snabbt stanna av. Hemoglobin hjälper dessutom till att föra en del av kroppens koldioxid tillbaka till lungorna, där den andas ut.

Hur fungerar hemoglobinets syretransport?

Hemoglobinmolekylen består av fyra globinkedjor, som vardera är veckade i en specifik form. Varje kedja omger en central porfyrinring – den så kallade hemgruppen – som innehåller en järnjon. Det är till detta järn som syret binder sig.

När en syremolekyl fäster vid järnjonen förändras molekylens form på ett sätt som gör det lättare för övriga delar att ta upp mer syre. Denna samverkan kallas kooperativ bindning och gör hemoglobin extremt effektivt som syretransportör. När blodet når vävnader med lägre syrehalt frigör hemoglobinet sina syremolekyler, som då kan tas upp av kroppens celler.

Därför är hemoglobin avgörande för hälsan

Hemoglobin spelar en central roll för kroppens syreförsörjning. Är halten för låg uppstår tillståndet anemi (blodbrist), som kännetecknas av trötthet, svaghet, blekhet och andfåddhet – särskilt vid fysisk ansträngning. I svåra fall kan anemi bli livshotande och kräva akut vård.

Vad påverkar hemoglobinhalten i blodet?

Flera faktorer kan bidra till onormalt låga hemoglobinvärden:

• Järnbrist: Järn är en nödvändig byggsten för hemoglobinproduktionen. För lite järn i kosten, blödningar eller sämst upptag kan leda till järnbristansemi – världens vanligaste näringsbrist.
• Brist på vitamin B12 eller folat: Båda dessa näringsämnen behövs för bildningen av röda blodkroppar. Brist kan ge färre och mindre funktionsdugliga blodkroppar.
• Kroniska sjukdomar: Tillstånd som cancer, kronisk njursjukdom, inflammatoriska sjukdomar och sköldkörtelrubbningar kan störa produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin.
• Ärftliga sjukdomar: Vissa genetiska tillstånd, exempelvis sickelcellsanemi och talassemi, påverkar hemoglobinets struktur eller funktion och kan ge allvarliga symtom.

När bör du söka vård?

Upplever du symtom som ihållande trötthet, yrsel, blekhet, hjärtklappning eller andfåddhet är det viktigt att kontakta vården. Ett enkelt blodprov visar om ditt hemoglobinvärde ligger inom det normala intervallet. Läkaren kan därefter undersöka orsaken och rekommendera rätt behandling – till exempel kosttillskott, behandling av underliggande sjukdom eller i vissa fall blodtransfusion.