Bilirubin: Metabolism, klinisk betydelse och laboratoriemätning

Bilirubin: Slutprodukten av heme-katabolism

Bilirubin är den slutliga produkten av heme-nedbrytning från hemoglobin och andra hemeproteiner.

Metabolisk väg

1. Hemoglobinuppläggning: Makrofager (milt, lever, benmärg) fagocyterar senescenta erytrocyter → globin återvinns, heme → biliverdin (via hemeoxygenas, frigör Fe²⁺, CO).
2. Biliverdin → Bilirubin: Biliverdinreduktas (NADPH-beroende) reducerar biliverdin till okonjugerat bilirubin (UCB, indirekt).
3. Transport: UCB binder albumin (hög affinitet) → blodström.
4. Levarupptag: OATP1B1/1B3-transportörer → hepatocyt.
5. Konjugering: UGT1A1 glukuroniderar UCB → bilirubindiglukuronid (konjugerat, direkt) — vattenlösligt.
6. Utsköljning: MRP2 pumpas ut i gallgångar → tarmen.
7. Intestinal öde: Tarmflora → urobilinogen → stercobilin (avföring, brun) + urobilin (urin, gul). Vissa återupptas (enterohepatisk cirkulation).

Klinisk betydelse

• Okonjugerad hyperbilirubinemi: Hemolys, Gilberts syndrom, Crigler-Najjar-syndrom, neonatal fysiologisk ikterus.
• Konjugerad hyperbilirubinemi: Hepatocellulär (hepatit), kolestatisk (obstruktion, PSC, läkemedelsinducerad), Dubin-Johnson-syndrom, Rotors syndrom.
• Kernikterus: UCB-neurotoxicitet hos nyfödda (ognognad blod-hjärn-barriär).

Laboratoriemätning

• Totalt bilirubin = okonjugerat + konjugerat.
• Direkt (konjugerat) mätts med diazoreaktion; indirekt = total − direkt.

Bilirubinomsättning: ~250–350 mg/dag hos vuxna. Ett fönster in i hemmemetabolism, leverfunktion och gallvägsintegritet.