Diffusionsgradient för syre mellan alveoler och lungkapillärer

Diffusionsgradient för syre mellan alveoler och lungkapillärer

Gasutbytet i lungorna styrs av skillnaden i partialtryck mellan luften i alveolerna och blodet i lungkapillärerna. Nedan visas de typiska värdena för syre i vila:

Alveoler

• Syrets partialtryck (PO₂): 100 mmHg
• Syrekoncentration: 13,4 mM

Lungkapillärer

• Syrets partialtryck (PO₂): 40 mmHg
• Syrekoncentration: 5,3 mM

Beräkning av diffusionsgradienten

Diffusionsgradienten för syre från alveolerna till lungkapillärerna blir därmed:

• 100 mmHg − 40 mmHg = 60 mmHg
• 13,4 mM − 5,3 mM = 8,1 mM

Denna gradient utgör den drivande kraften bakom diffusionen av syre över alveolar-kapillärmembranet. Enligt Ficks lag är diffusionshastigheten direkt proportionell mot tryckskillnaden – ju större gradienten är, desto snabbare passerar syret in i blodet.

Utbytet sker i praktiken mycket effektivt tack vare den extremt tunna barriären (endast cirka 0,5 µm) samt den stora totala yta som miljontals alveoler tillsammans erbjuder. Vid fysisk ansträngning ökar gradienten dessutom ytterligare, eftersom kroppens ökade syreförbrukning sänker partialtrycket i det venösa kapillärblodet.