Antinukleära antikroppar (ANA) detekterar autoantibodier mot kärnkomponenter. Det är ett screeningverktyg, inte en diagnos.
Indikationer
- Klinisk misstanke: SLE, Sjögren, sklerodermi, MCTD, medicinutlöst lupus, autoimmun hepatit.
- Inte för rutinmässig screening hos asymptomatiska.
Resultat
- Negativt: Gör SLE osannolikt (känslighet 95–99 %).
- Positivt: Rapporteras som titer (1:40, 1:80, 1:160, 1:320, 1:640, 1:1280) och mönster (homogent, prickat, nukleolärt, centromer, rand).
- Högre titer + specifikt mönster → högre prediktivt värde.
Begränsningar
- Falskt positivt: 5–20 % friska (särskilt äldre, kvinnor, infektioner, läkemedel).
- Falskt negativt: Tidig sjukdom, specifika subset (enbart anti-Ro).
- Inte sjukdomsspecifikt: Ses vid infektioner, maligniteter, åldrande.
Nästa steg vid positivt
- Klinisk korrelation (anamnes, status).
- Specifika autoantibodier: anti-dsDNA, anti-Sm (SLE); anti-SSA/SSB (Sjögren); anti-Scl-70, centromer (sklerodermi); anti-Jo-1 (myosit).
- Komplement (C3, C4), BSR/CRP, urinstatus, leverprover.
- Remiss till reumatolog.
