Talassemi är en grupp ärftliga blodsjukdomar som ärvs autosomalt recessivt och orsakas av en störd bildning av hemoglobin (Hb). Sjukdomen kan leda till hemolytisk anemi, det vill säga att röda blodkroppar bryts ner i förtid. Svårighetsgraden sträcker sig från helt symtomfria former till livshotande tillstånd. Eftersom talassemi är ärftlig förekommer den ofta i kluster och är vanligast hos personer med afrikanskt, medelhavsmässigt eller sydostasiatiskt ursprung.
Hemoglobin är ett järnhaltigt metalloprotein. Hos en normal vuxen människa består proteinet av fyra klotformiga underenheter – två alfakedjor och två betakedjor – som vardera bär på en hemgrupp. Varje hemgrupp innehåller en järnatom som binder en syrgasmolekyl. Ett vuxet hemoglobinprotein kan därmed totalt transportera fyra syrgasmolekyler.
Hemoglobin transporterar syre från lungorna ut till kroppens vävnader, avger syret för cellernas behov och återför därefter den koldioxid som bildats i vävnaderna till lungorna, där den andas ut. Förändringar i hemoglobinets struktur och funktion kan skada de röda blodkropparna och orsaka anemi.
Fyra gener (två från vardera föräldern) är nödvändiga för normala nivåer av alfa-globin, medan två gener (en från vardera föräldern) behövs för normala nivåer av beta-globin. En mutation i någon av globingenerna kan förändra proteinets struktur och funktion. Talassemi delas in i två huvudkategorier – alfa-talassemi och beta-talassemi – beroende på vilken globinkedja som produceras i för liten mängd på grund av mutationen.
Normalt paras varje alfa-underenhet ihop med en beta-underenhet när proteinet veckas till sin karakteristiska form. Vid talassemi ansamlas överskottet av den normalt producerade komponenten i cellen och skadar de röda blodkropparna. Sjukdomens svårighetsgrad beror på antalet muterade gener.
Den lindrigaste formen av alfa-talassemi, med en enda muterad alfa-globingen, är symtomfri, men bäraren kan föra vidare den muterade genen till sina barn. En mildare form, med två muterade gener, kan vara symtomfri eller ge upphov till lätt anemi. I andra änden av spektrumet leder tre muterade alfa-globingener till svår anemi, så kallad hemoglobin H-sjukdom. Fyra muterade alfa-globingener orsakar alfa-talassemi major, även kallat hydrops fetalis, vilket vanligtvis leder till fosterdöd eller död kort efter födseln.
Om en beta-globingen är muterad är beta-talassemi oftast symtomfri. Två muterade beta-globingener kan orsaka antingen talassemi intermedia eller talassemi major, vilket kräver regelbundna blodtransfusioner och järnkelaterande behandling för att motverka järnöverskott. Talassemi major kan utan behandling vara livshotande.
Eftersom talassemi ärvs autosomalt recessivt kan båda föräldrarna vara friska bärare utan att själva ha symtom, men samtidigt ha 25 procents risk att få ett barn med sjukdomen vid varje graviditet. Gentester och genetisk rådgivning kan därför vara värdefullt för bärare som planerar att bilda familj, särskilt i områden där sjukdomen är vanlig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online