Myelodysplastiska syndrom är ovanliga blodsjukdomar som uppstår när blodcellerna i benmärgen inte utvecklas normalt. Tillståndet, som ibland kallas myelodysplasi, påverkar blodplättar samt röda och vita blodkroppar. De drabbade cellerna kan inte lämna benmärgen och nå ut i blodet, vilket leder till låga blodvärden. I vissa fall kan sjukdomen utvecklas till leukemi eller ge upphov till allvarliga, livshotande komplikationer.
Vanliga symtom vid myelodysplastiska syndrom är trötthet, andnöd, huvudvärk och yrsel, onormala blödningar och blåmärken samt återkommande infektioner. Symtomen beror på vilka blodceller som påverkas och hur kraftigt blodvärden är sänkta.
Världshälsoorganisationen (WHO) urskiljer åtta olika myelodysplastiska syndrom. Indelningen baseras på blodvärden och på vilka förändringar som syns i benmärgen.
För de flesta former av myelodysplastiskt syndrom är orsaken okänd. Vissa varianter kan dock bero på exponering för gifter, exempelvis det kemiska ämnet bensen.
Det finns idag ingen botande behandling för myelodysplastiska syndrom, men flera stödjande behandlingsalternativ finns, bland annat transfusioner av röda blodkroppar, läkemedelsbehandling, kemoterapi och stamcellstransplantationer. Vilken behandling som väljs beror oftast på vilken typ av syndrom patienten har och hur svår sjukdomen är.
Personer över 60 år löper större risk att utveckla myelodysplastiska syndrom, och något fler män än kvinnor drabbas. Rökning ökar också risken, eftersom cigarrök innehåller bensen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online