Din blodgrupp bestäms av förekomsten eller frånvaron av specifika antigener på ytan av de röda blodkropparna. Antigener är proteiner eller sockermolekyler som kan utlösa ett immunsvar i kroppen. Inom ABO-systemet, som är det mest kända blodgruppssystemet, finns två huvudtyper av antigener: A och B.
Förutom ABO-systemet finns även Rh-faktorn, ett protein som finns på de röda blodkropparna hos vissa människor. Har du Rh-proteinet är du Rh-positiv (Rh+), saknar du det är du Rh-negativ (Rh−). Tillsammans ger ABO-systemet och Rh-faktorn de åtta vanligaste blodgrupperna, till exempel A+, O− eller AB+.
Blodgruppen ärvs från föräldrarna. Du får en allel (genvariant) från vardera föräldern, vilket ger sex möjliga kombinationer: AA, AO, BB, BO, AB och OO.
Rh-faktorn ärvs på samma sätt, med en allel från vardera föräldern. Kombinationerna Rh+Rh+ och Rh+Rh− ger en Rh-positiv blodgrupp, medan Rh−Rh− ger en Rh-negativ blodgrupp. Eftersom Rh+ är dominant kan två Rh-positiva föräldrar få ett Rh-negativt barn, men två Rh-negativa föräldrar får alltid ett Rh-negativt barn.
Att känna till sin blodgrupp är framför allt viktigt vid blodtransfusioner. Om en person får blod från en givare med en oförenabel blodgrupp kan immunförsvaret angripa de transfunderade blodcellerna. Det kan leda till en allvarlig och potentiellt livshotande reaktion som kallas transfusionsreaktion.
Därför kontrolleras alltid blodgruppen noggrant innan en transfusion. Blodgrupp O− kallas ofta för universell givare eftersom det saknar A-, B- och Rh-antigener, medan personer med AB+ kan ta emot blod från samtliga blodgrupper. Blodgrupp spelar också en roll vid graviditet, organtransplantationer och inom forskning om hälsa och sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online