Standard venpunktion (tagning av blod från en ven med vakuumrör) är inte möjlig efter döden eftersom den bygger på intravaskulärt tryck genererat av hjärtkontraktion.
Fysiologisk grund
- Levande: Hjärta pump → artärtryck (120/80 mmHg) → kapillär → ventryck (5–10 mmHg) → blod flyter in i evakuerat rör (negativt tryck) när ven nås.
- Död: Inget hjärtutbyte → vaskulärt tryck utjämnas till ~0 mmHg (beroende på gravitation/position). Inget tryckgradient → inget flöde in i rör.
- Koagulation: Postmortem koagulation börjar inom minuter; fibrinbildning ockluderar kärl.
- Hemostas: Vaskulär tonus förlorad; kärl kollapsar.
Postmortem blodprovtagningsmetoder
- Hjärtpunktion: Sprutaaspiration direkt från hjärtkammare (perikardial eller trans-thorakal). Mest vanlig vid obduktion.
- Kärlincision: Öppna femoralis ven, iliac ven, eller aorta; samla genom gravitation/dropp.
- Kavitetsaspiration: Perikardial, pleural, peritoneal vätska (ofta blodig).
- Glas kropp vätska: Alternativ för glukos, elektrolyter, toxicologi (mer stabil postmortem).
Forensiska och diagnostiska användningsområden
- Toxicologi (läkemedel, alkohol, gifter)
- Biokemi (glukos, ketoner, elektrolyter — tolka med försiktighet: postmortala förändringar)
- Mikrobiologi (odling — kontaminationsrisk hög)
- DNA-analys
- Kolmonoxid, cyanid, flyktiga screening
Viktiga begränsningar
- Postmortem redistribution (läkemedel rör sig mellan kompartiment).
- Hemolys, bakteriell kontaminering, autolys.
- Ingen "levande" fysiologi — värden reflekterar agonal + postmortala processer.
Postmortem blodprovtagning är en rättsmedicinsk procedur, inte en klinisk flebotomi-teknik.