
Cushings syndrom är en medicinsk sjukdom som orsakas av långvarig exponering för kortisol, ett hormon som produceras i binjurarna. Kortisol kallas ofta för "stresshormonet" eftersom det hjälper kroppen att hantera stress, men när nivåerna blir för höga under en längre tid uppstår en rad besvärande symtom.
Symtomen på Cushings syndrom inkluderar ett runt och fylligt ansikte (så kallat "månansikte"), överdrivet fettansamling på baksidan av nacken (ofta kallad buffelbuckla), ökat fett runt midjan, täta urinträngningar, huvudvärk, trötthet och svaghet samt humörsvängningar, depression och ångest eller panikattacker. Patienter kan också drabbas av akne och tunn hud som lätt får blåmärken.
Många av symtomen liknar de vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), varför läkare ofta testar patienter för båda tillstånden samtidigt för att kunna ställa rätt diagnos.
Binjurarna producerar kortisol när hypofysen utsöndrar adrenokortikotropt hormon (ACTH). Det finns flera anledningar till att hormonbalansen kan rubbas, men en av de vanligaste är förekomsten av en tumör. Om en tumör finns på eller nära hypofysen kan den leda till att ACTH produceras i överdrivna mängder, vilket i sin tur stimulerar binjurarna att bilda mer kortisol än normalt. Fortsätter detta under lång tid kan Cushings syndrom vara resultatet.
Tillståndet kan även orsakas av godartade eller elakartade tumörer i själva binjurarna, eller som en biverkning av långvarig behandling med kortisonpreparat.
Diagnosen ställs oftast relativt enkelt. Vissa symtom är mycket tydliga tecken på tillståndet, exempelvis månansiktet eller buffelbucklan på nacken. En läkare som misstänker Cushings syndrom beställer därefter ytterligare undersökningar för att mäta kortisolnivåerna i kroppen, bland annat blodprov och urinprov. Ibland används även ett dexametasonhämningstest, där patienten får i sig ett kortisonliknande läkemedel för att se hur kroppens kortisolproduktion reagerar.
Om en tumör misstänks utförs en magnetresonanstomografi (MR) eller annan bilddiagnostisk undersökning för att bekräfta eller utesluta förekomsten av en sådan förändring.
Behandlingen innefattar vanligtvis någon form av kirurgi, antingen genom att ta bort en besvärlig tumör i det körtelbärande området eller genom att operera bort en hel körtel. Om binjuren tas bort krävs livslång hormonbehandling med tillskott för att kompensera för förlusten av kroppens egen hormonproduktion.
I vissa fall kan strålbehandling eller läkemedel som hämmar kortisolproduktionen användas, särskilt om operation inte är möjlig eller om tumören inte kan avlägsnas helt. Ibland kan också vissa mediciner orsaka överdriven hormonutsöndring som leder till Cushings syndrom. I sådana fall behöver läkemedelsbehandlingen ses över och ersättas med alternativa behandlingsformer.
Cushings syndrom är ett allvarligt tillstånd, och korrekt behandling är avgörande. Obehandlat kan sjukdomen leda till komplikationer som högt blodtryck, diabetes, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom symtomen liknar många andra sjukdomar är det viktigt att tillståndet antingen utesluts eller bekräftas snabbt, så att behandling kan påbörjas så tidigt som möjligt. Med rätt vård är prognosen ofta god, och många patienter återfår en normal hormonbalans efter behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online