Heparin är ett läkemedel och en heterogen grupp av linjära, anjoniska mukopolysackarider som benämns glykosaminoglykaner. Läkemedlet används för att behandla och förebygga blodproppar och spelar en viktig roll inom sjukvården, bland annat i samband med operationer och dialys.
Heparin har antikoagulerande egenskaper, vilket innebär att det förhindrar att blodet koagulerar. Ämnet är extremt surt på grund av karboxyl- och sulfatgrupper som är kovalent bundna till dess molekylstruktur. Denna unika kemiska sammansättning gör att heparin effektivt kan hämma blodets förmåga att stelna.
Heparin används för att behandla venös trombos, blodproppar, lungemboli samt kroniska konsumtionskoagulopatier. Kroniska konsumtionskoagulopatier är sjukdomar som kan göra att blodet övergår i ett halvfast tillstånd i vissa delar av kroppen. Läkemedlet ges ofta även som profylax för att förebygga proppbildning hos patienter med ökad risk, exempelvis efter kirurgiska ingrepp eller vid långvarig sängliggande.
Heparin kan administreras via djup subkutan injektion, alltså en injektion i fettvävnaden under huden, eller intravenöst direkt i blodbanan. Valet av tillförselväg beror på patientens tillstånd och hur snabbt effekten behöver uppnås.
Biverkningar i samband med heparinbehandling inkluderar blödningar, lokal irritation vid injektionsstället, överkänslighetsreaktioner samt i vissa fall benskörhet (osteoporos), särskilt vid långvarig behandling. Patienter som får heparin bör därför följas noggrant av vårdpersonal.
Det främsta symtomet vid en överdos av heparin är blödning, men andra tecken är lättbildade blåmärken och petekier. Petekier är små röda eller lila fläckar som uppstår på huden till följd av mindre blödningar under huden. Vid misstanke om överdos bör omedelbart medicinsk hjälp sökas, eftersom kraftiga blödningar kan bli livshotande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online