Sickelcellssjukdom, ofta kallad sickelcellsanemi, skiljer sig markant från vanlig järnbristanemi. Båda tillstånden benämns "anemi" eftersom de påverkar kroppens röda blodkroppar, men sickelcellsanemi är en ärftlig genetisk sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer, såsom organskador. Vid sjukdomen antar de röda blodkropparna en karakteristisk sigdform, vilket försämrar deras förmåga att transportera syre runt i kroppen.
Om du misstänker att du lider av sjukdomen är en korrekt diagnos det första steget mot att tillsammans med din läkare ta fram en behandlings- och hälsoplan.
Det här behöver du
- Tillgång till ett laboratorium för blodprov
- Tidsbokad läkartid
- Kunskap om din familjs sjukdomshistoria
Känn igen symtomen
- Utvärdera dina besvär. Fråga dig själv om du drabbats av något av följande: svullnad i händer eller fötter, trötthet, yrsel, andnöd eller gulaktig hud (gulsot). Snabb hjärtfrekvens, kräkningar och till och med bröstsmärta kan också vara tecken på sjukdomen.
- Kom ihåg att listan inte är komplett. Detta är endast ett urval av många möjliga symtom. Diskutera alltid dessa och andra besvär med din läkare.
- Förstå sambandet med andra sjukdomar. Ett typiskt tecken på anemi är att andra sjukdomar förvärras, eftersom anemi berövar kroppen syre.
Låt testa dig för sickelcellsanemi
- Vet att inget enskilt test räcker. Det finns inget enda definitivt test som fastställer sjukdomen. Istället måste läkaren triangulera fram en diagnos utifrån flera olika faktorer.
- Gör ett blodprov. Kontakta ditt lokala laboratorium för ett blodtest – detta är det naturliga första steget för att upptäcka anemi.
- Tolka resultaten tillsammans med läkaren. Om sickelhemoglobin påvisas i ditt blodprov kan det tyda på sjukdomen. Vanligtvis görs därefter ytterligare ett blodprov för att bekräfta diagnosen.
Känn din genetiska historia
- Prata med dina föräldrar. Fråga om en eller båda av dem lider av sickelcellsanemi.
- Låt testa dig vid arv. Om någon av föräldrarna svarar jakande bör du låta undersöka dig för sjukdomen. Observera att bärare av anlaget (så kallad sickelcellegenskap) oftast är helt symtomfria.
- Berätta för din läkare. Informera alltid om sjukdomen förekommer i släkten – det hjälper läkaren att ställa diagnosen snabbare och agera mer beslutsamt.
I många länder erbjuds dessutom nyföddscreening för sickelcellssjukdom, vilket möjliggör tidig upptäckt och behandling redan i spädbarnsåldern. Ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre möjligheter har du att förebygga komplikationer och leva ett så friskt liv som möjligt.
