Vilka är de fyra blodgrupperna – och hur tar man reda på sin egen?

De fyra blodgrupperna

De fyra huvudsakliga blodgrupperna – A, B, AB och 0 – bestäms av vilka antigener som finns på ytan av de röda blodkropparna. Antigener är ämnen som kroppens immunförsvar kan reagera på, och de två som är mest avgörande för blodgruppsbestämningen kallas A och B.

• Blodgrupp A – har A-antigenet på de röda blodkropparna.
• Blodgrupp B – har B-antigenet.
• Blodgrupp AB – har både A- och B-antigenen.
• Blodgrupp 0 – saknar både A- och B-antigenen.

Utöver dessa fyra grupper spelar även Rhesus-faktorn (Rh) en roll. Har du RhD-antigenet på dina röda blodkroppar är du Rh-positiv, annars Rh-negativ. Tillsammans ger detta åtta vanliga kombinationer, till exempel A+ eller 0−.

Så tar du reda på din blodtyp

För att fastställa din blodtyp görs ett enkelt blodprov. Ett litet prov tas oftast från en ven i armen och analyseras för att se vilka antigener som finns på de röda blodkropparnas yta. Resultatet visar sedan vilken blodgrupp du tillhör.

I Sverige får de flesta veta sin blodtyp först i samband med bloddonation, graviditet eller inför en operation, eftersom testet normalt inte ingår i den vanliga vården. Det går också att göra ett privat blodgruppstest via vissa laboratorier.

Därför är det bra att känna till sin blodtyp

Att veta vilken blodgrupp man har kan vara livsviktigt i flera olika situationer:

• Blodtransfusioner – fel blodgrupp vid transfusion kan utlösa allvarliga immunreaktioner, så korrekt matchning är avgörande.
• Organtransplantationer – givare och mottagare måste ha kompatibla blodgrupper för att transplantationen ska lyckas.
• Graviditet – Rh-faktorn hos mor och foster kan påverka graviditeten och behöver kontrolleras.
• Faderskapstest – blodgrupper kan i vissa fall användas för att utesluta biologiskt släktskap.
• Identifiering – blodtyp kan hjälpa till att identifiera offer vid olyckor eller brott.