Plasma, den vätskeformiga delen som utgör cirka 55 % av blodvolymen, klassificeras som blodets icke-levande beståndsdel. Medan de övriga cellulära komponenterna i blodet – röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter) – är levande, betraktas plasma snarare som en icke-levande extracellulär vätska. Här följer flera skäl till varför:
Till skillnad från levande celler utför plasma ingen cellulär metabolism. Det saknar cellkärna, mitokondrier och andra organeller som krävs för energiproduktion, proteinsyntes och övriga cellulära funktioner.
Plasma består av olika lösta joner, proteiner, hormoner och avfallsprodukter, men saknar de självorganiserande och självreparerande egenskaper som kännetecknar levande organismer.
Till skillnad från levande celler är plasma inte organiserat som en strukturerad enhet. Det är i grunden en vattenlösning av molekyler som cirkulerar i blodflödet.
Plasma kan inte växa, dela sig eller föröka sig på egen hand. Dess sammansättning upprätthålls genom olika processer i kroppen, bland annat utbyte av ämnen med andra vätskeavdelningar samt reglering av organ som levern och njurarna.
Plasma förökar sig inte självt, vilket innebär att det inte kan bilda nytt plasma eller andra blodceller.
Även om plasma är avgörande för att upprätthålla blodvolymen, transportera ämnen och möjliggöra talrika fysiologiska processer, saknar det de definierande egenskaperna hos levande organismer. Därför betraktas det som en icke-levande beståndsdel av blodet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online