Blodtyper bestäms av förekomsten eller frånvaron av specifika antigener på ytan av de röda blodkropparna. Antigener är molekyler som immunsystemet kan känna igen, och eftersom de ärvs från våra föräldrar är vår blodtyp genetiskt bestämd. Blodtypen avgör i sin tur vilka blodtyper vi själva kan donera till andra – och vilka vi säkert kan ta emot via transfusion.
Enligt det så kallade ABO-systemet finns det fyra huvudblodgrupper: A, B, AB och 0. Skillnaden mellan dem ligger i vilka antigener som finns på de röda blodkropparnas yta:
Utöver ABO-systemet finns även Rh-faktorn – ytterligare en antigen som antingen finns eller inte finns på de röda blodkropparna. Personer som har denna antigen klassificeras som Rh-positiva, medan de som saknar den är Rh-negativa.
Kombinationen av ABO-grupp och Rh-faktor ger din kompletta blodtyp. En person med blodgruppen A+ har alltså A-antigener samt Rh-faktorn, medan en person med B– har B-antigener men saknar Rh-faktorn. Tillsammans ger detta totalt åtta olika blodgrupper: A+, A–, B+, B–, AB+, AB–, 0+ och 0–.
Personer med blodgrupp 0– betraktas ofta som universella blodgivare, eftersom deras blod saknar A-, B- och Rh-antigener och därför kan användas i akuta situationer när mottagarens blodtyp inte är känd. Motsatsen är AB+, som ibland kallas universell mottagare eftersom dessa personer normalt tål blod från samtliga grupper.
Blodtransfusioner är endast säkra när givarens blodtyp är kompatibel med mottagarens. Får en patient blod av fel typ attackerar immunsystemet de främmande röda blodkropparna. Det kan utlösa en hemolytisk transfusionsreaktion – ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd.
För att förebygga dessa reaktioner testar blodbanker och sjukhus alltid donerat blod noggrant för att fastställa dess blodtyp innan det ges till mottagaren. Därför är blodgivande också så viktigt – ju större tillgång till olika blodtyper, desto säkrare blir vården för patienter som behöver transfusion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online