Behandling av blodpropp: medicinska och kirurgiska metoder

En blodpropp (trombos) kan uppstå i både vener och artärer och kräver ofta snabb behandling för att förhindra allvarliga komplikationer som lungemboli eller stroke. Behandlingen anpassas efter var proppen sitter, hur stor den är och patientens övergripande hälsa. Nedan följer de vanligaste behandlingsmetoderna.

Medicinsk behandling

Antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel): Läkemedel som heparin eller warfarin används för att förhindra att blodproppen växer och att nya proppar bildas. Heparin ges ofta intravenöst eller via injektion i akuta situationer, medan warfarin eller nya direkta oralantikoagulantia (DOAK) används för långtidsbehandling.

Trombolys (proppupplösande behandling): Vid mer allvarliga tillstånd kan läkemedel som alteplas (Activase) eller streptokinas ges för att aktivt lösa upp blodproppen och återställa blodflödet. Denna behandling är tidskritisk och används exempelvis vid hjärtinfarkt och stroke, eftersom effekten är störst om den påbörjas så tidigt som möjligt.

Trombocythämmare: Läkemedel som acetylsalicylsyra (aspirin) eller klopidogrel (Plavix) minskar risken att blodplättarna klumpar ihop sig och bildar nya proppar. De används ofta som förebyggande behandling vid åderförkalkning och efter hjärtinfarkt eller stroke.

Kirurgisk behandling

När läkemedelsbehandling inte räcker till eller vid livshotande tillstånd kan kirurgiska ingrepp bli nödvändiga:

• Trombektomi: Kirurgisk borttagning av blodproppen från blodkärlet, ofta via en kateter som förs fram till proppen.
• Bypassoperation: Ett nytt blodflöde skapas runt det blockerade kärlet genom att använda antingen ett eget blodkärl från kroppen eller ett konstgjort kärl (graft).
• Endarterektomi: Kirurgisk borttagning av åderförkalkningsplack och annat material från artärens insida, vanligt förekommande vid förträngningar i halspulsådern (carotis).
• Ballongvidgning (PTA) och stent: En ballong blåses upp inne i den förträngda artären för att vidga den, varefter ett litet nät av metall (stent) placeras för att hålla kärlet öppet.

Efterbehandling och uppföljning

Efter behandling är regelbunden uppföljning viktig. Patienter som får blodförtunnande läkemedel behöver kontroller av blodvärden, särskilt vid behandling med warfarin där INR-värdet övervakas. Livsstilsförändringar som rökstopp, fysisk aktivitet, hälsosam kost och god viktminskning minskar dessutom risken för återfall avsevärt. Kompressionsstrumpor kan också rekommenderas vid venös trombos i benen för att förbättra blodcirkulationen och förebygga komplikationer som posttrombotiskt syndrom.