Borrelia är en bakteriesjukdom som människor kan drabbas av via ett fästingbett – men bara om fästingen bär på bakterien Borrelia burgdorferi. Fästingar utan denna bakterie kan inte förorsaka borrelia. De smittade fästingarna är oftast mycket små, vilket gör dem svåra att upptäcka. Borrelia burgdorferi är en spiroketbakterie och den enda utlösaren av sjukdomen. I sällsynta fall kan borreliainfektionen spridas vidare och leda till hjärninflammation, så kallad encefalit.
Hjärninflammation orsakas oftast av ett virus, men kan även utvecklas till följd av parasiter, svampinfektioner eller bakterier. Sjukdomen innebär att hjärnvävnaden svullnar upp eller blir inflammerad. Även ryggmärgen kan drabbas av inflammation. Encefalit kan uppstå när en virusinfektion i kroppen sprider sig vidare mot hjärnan.
Det är viktigt att komma ihåg att encefalit är en mycket ovanlig komplikation vid borrelia – att drabbas av borrelia betyder alltså inte att man kommer att utveckla hjärninflammation. Skulle det ändå inträffa brukar de första symtomen vara feber, aptitlöshet, trötthet och energilöshet, huvudvärk samt illamående.
Beroende på hur allvarligt sjukdomsförloppet är finns flera olika behandlingsalternativ. Upptäcks encefaliten tidigt, inom de första två veckorna efter smittotillfället, kan läkare förskriva en särskild kost tillsammans med värktabletter mot huvudvärken. Den vanligaste formen av medicinering är dock aciklovir, som antingen ges direkt i blodet via dropp eller genom injektion.
Ett potentiellt smittsamt fästingbett kan ge upphov till en röd, ringformig markering på huden, med själva bettmärket synligt i mitten av den rodnande ytan. Hittar du en fästing som suger på din kropp, eller upptäcker en ovanlig röd ringformig fläck på huden, bör du kontakta din läkare för vidare bedömning.
Flera studier om behandling och botemedel mot borrelia har finansierats av National Institutes of Health i USA. Forskningen visar att antibiotika i tablettform, intagen i sjukdomens tidiga skede, kan bota patienten helt. Har borreliainfektionen hunnit gå längre kan intravenös antibiotikabehandling behöva administreras av sjukvårdspersonal.
Fästingarna är som mest aktiva under vår- och sommarmånaderna, då de letar efter föda och parar sig. Fästingar förökar sig i stora mängder och kan få hundratals avkomma under ett år. Ungfästingarna är lätta att missa – de är bara cirka en millimeter långa och kan med blotta ögat likna små spindlar. Direkt efter kläckningen är fästingens första mål att hitta föda, och den fäster sig på det första levande väsen den kommer i kontakt med.
Hjärninflammationen beskrevs och bevisades vetenskapligt år 1916 av sir John Burton Cleland (1878–1971), australisk patolog, mikrobiolog och naturvetare. Cleland gjorde flera viktiga medicinska upptäckter kopplade till virus och sjukdomar under sin karriär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online