
Borrelia, även kallad Lymes sjukdom, drabbar över 20 000 människor varje år enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC. Sjukdomen är särskilt utbredd i nordöstra USA samt i några delstater i Mellanvästern, men fall har rapporterats över hela landet. Även i Sverige och övriga Europa är borrelia den vanligaste sjukdomen som överförs via fästingbett. Misstänker du att du har drabbats bör du söka vård snabbt – tidig behandling minskar risken för kroniska besvär till följd av infektionen.
Bakterien Borrelia burgdorferi, som förekommer naturligt hos möss och hjortar, orsakar borreliainfektioner. En fästing som biter ett smittat djur kan sedan bita en människa och på så sätt överföra bakterien genom bettet. Eftersom fästingar ofta är svåra att upptäcka är det möjligt att bli smittad utan att veta om det, tills symptomen på sjukdomen visar sig.
Erytema migrans, ofta kallat måltavleutslag, är vanligen det första symptomet på borrelia. Utslaget består av en yttre röd ring, en blek mitt och ett rodnat centrum. Det brukar visa sig inom en till två veckor efter fästingbettet, men det kan ta upp till 30 dagar innan det syns. Med tiden kan utslaget växa i storlek, och sekundära utslag kan uppträda på andra delar av kroppen.
Cirka 80 procent av de som drabbas av borrelia får utslag. Utslaget kan kännas varmt när du rör vid det, men det kliar eller gör sällan ont. Har du mörkare hud kan utslaget vara svårt att upptäcka och lätt förväxlas med ett blåmärke.
Utslaget brukar försvinna efter ungefär en månad och kan åtföljas av huvudvärk, muskelvärk, feber, frossa, trötthet och svullna lymfkörtlar. Obehandlad borrelia kan sprida sig till andra delar av kroppen, exempelvis hjärtat, nervsystemet eller lederna, och ge upphov till artrit eller nedsatt kognitiv förmåga. Bells pares, en tillfällig form av ansiktsförlamning, kan bero på obehandlad borrelia, liksom hjärnhinneinflammation. Ungefär 5 procent av obehandlade patienter utvecklar kroniska besvär, såsom domningar och stickningar i händer eller fötter, koncentrationssvårigheter och skjutande smärtor.
Personer som vistas i skogar eller i högt, ogräsväxt gräs löper större risk att komma i kontakt med smittbärande fästingar. Även om du inte promenerar i skogen kan din hund eller katt bära med sig infekterade fästingar i pälsen. Du kan smittas när ditt husdjur kommer nära dig och fästingen når din hud. Att använda fästingmedel på dina husdjur kan hjälpa till att minska denna risk. Fästingavvisande medel rekommenderas om du tillbringar mycket tid i gräsbevuxna områden eller i skog.
Läkaren kan ofta ställa diagnosen borrelia genom att titta på ditt utslag. Kan du inte träffa din läkare direkt kan du fotografera utslaget och ta med bilden till besöket. Har utslaget redan läkt, eller om du aldrig fick något utslag men läkaren ändå misstänker borrelia, tas ett blodprov för att påvisa antikroppar mot Borrelia burgdorferi. Det kan ta tid innan antikropparna hunnit utvecklas, och mer än ett test kan behövas innan en säker diagnos kan ställas.
Tidig borrelia behandlas med antibiotika i tablettform för att förebygga komplikationer. Behandlingen pågår vanligen i tre till fyra veckor, beroende på patientens ålder och vilket antibiotikum som används. Upptäcks sjukdomen efter det tidiga skedet kan intravenös antibiotika ges i två till fyra veckor.
Använd fästingavvisande medel och täckande kläder när du vistas i naturen, håll dig till stigar i stället för att gå genom högt gräs och undersök noggrant både dig själv, barnen och husdjuren efter utomhusvistelse. Ju snabbare en fastsittande fästing tas bort, desto mindre är risken att bakterien hinner överföras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online