Om du ofta vistas i naturen har du säkert hört talas om borrelia, en sjukdom som överförs via fästingbett. Sjukdomen identifierades första gången 1975 i orten Lyme i Connecticut, USA, där de första fallen diagnostiserades – därför kallas den även för Lyme disease internationellt. Sedan dess insjuknar tusentals människor varje år, både i USA och i Sverige, där borrelia är en av de vanligaste fästingburna sjukdomarna.
Borrelia orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi och överförs till människor via fästingar, framför allt den svartbenta hjortfästingen (Ixodes scapularis). När en infekterad fästing biter sig fast suger den i sig blod och kan samtidigt föra in bakterierna i kroppen, vilket ger upphov till sjukdomen.
I Sverige sprids borrelia av den vanliga fästingen (Ixodes ricinus), som finns i hela landet utom i fjälltrakterna. Bara en mindre andel av alla fästingbärare bär på bakterien, och inte alla bett leder till infektion – men risken ökar ju längre fästingen får sitta kvar.
En människa får borrelia genom att bli biten av en infekterad fästing. Fästingen får i sig bakterien när den suger blod från infekterade djur, till exempel skogsmöss och andra vilda gnagare. När fästingen sedan byter värd kan infektionen överföras genom ett nytt bett.
För att en människa ska smittas måste fästingen normalt sitta kvar på huden i minst 24 timmar. Det är därför extra viktigt att kontrollera kroppen efter vistelse utomhus. En infekterad fästing har en livscykel på cirka två år, under vilken den kan sprida sjukdomen.
Nästan samtliga delstater i USA har rapporterat fall av borrelia. Sjukdomen är dock koncentrerad till vissa områden, bland annat östkuststaterna, norra Kalifornien och delstaterna i landets nordcentrala region. Delstater som Wisconsin, Minnesota, New Hampshire, New Jersey, New York, Pennsylvania och Rhode Island står för en stor andel av samtliga fall.
I Great Lakes-regionen sprids sjukdomen av den svartbenta fästingen, medan den i Pacific Northwest sprids av den västra svartbenta fästingen. Smittorisken är som störst under sommarmånaderna, när både människor och fästingar är mest aktiva utomhus.
Borrelia kan ge flera olika symptom. Ofta börjar sjukdomen med ett rödaktigt, ringformat utslag på platsen där fästingbettet sitter. Utslaget, som kallas erytema migrans, blir större med tiden men kliar eller gör sällan ont. Tillsammans med utslaget kan även feber, trötthet, frossa, stel nacke och ledvärk förekomma.
Kom ihåg att alla som smittas inte utvecklar utslag – därför är det viktigt att söka vård om du känner dig sjuk efter ett fästingbett.
Om borrelia lämnas obehandlad kan allvarliga komplikationer uppstå, exempelvis hjärnhinneinflammation, hjärtproblem, hjärninflammation, artrit och ansiktsförlamning. Dessa tillstånd visar sig vanligtvis först efter flera veckors eller månaders obehandlad infektion.
Det är också möjligt att drabbas av värk och svullnad i större leder flera år efter själva smillatillfället. De första symptomen brukar visa sig inom en månad efter bettet, men mer allvarliga komplikationer kan ta åratal att utveckla.
Som med de flesta sjukdomar gäller det att upptäcka och behandla borrelia så tidigt som möjligt. Infektionen behandlas framgångsrikt med antibiotika. En vanlig behandlingsperiod är tre till fyra veckor, men vid svårare fall kan längre behandling behövas. Observera att du kan smittas på nytt om du blir biten av ytterligare en infekterad fästing – ett tidigare sjukdomstillfälle ger inget bestående skydd.
I takt med att fler människor bosätter sig i områden som tidigare varit vilda sprids sjukdomen alltmer. Det enda sättet att helt undvika borrelia är att undvika fästingbett. Här är de viktigaste råden:
Med enkla förberedelser och god vana att kontrollera kroppen efter utomhusvistelser kan du kraftigt minska risken att drabbas av borrelia.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online