Serotonin är en signalsubstans (neurotransmittor) som reglerar många delar av hjärnan genom olika signalsystem. Ämnet styr överföringar i en rad hjärnstyrda funktioner som rör rörelseorganen, det kardiovaskulära systemet och det endokrina (hormonella) systemet. Serotonin påverkar direkt eller indirekt nästan alla celler i hjärnan och är kopplat till funktioner som humör, sexuell lust, minne, aptit, sömn och till och med socialt beteende.
Sänkta serotoninnivåer i hjärnan kan orsaka en rad olika symtom, både fysiska och psykiska, och de är inte alltid allvarliga. Många läkare anser idag att stress är en huvudorsak till minskade serotoninnivåer, samtidigt som låga serotoninnivåer i sig kan skapa ytterligare stress – en ond cirkel som är viktig att bryta. Låga serotoninnivåer kan ge upphov till mildare fysiska och psykiska symtom som irritabilitet, trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnlöshet och ökade negativa tankar.
Fysiska symtom på låga serotoninnivåer inkluderar fetma, ätstörningar, kronisk smärta och migrän. Psykiska effekter kan innefatta insomni, alkoholmissbruk, depression, ångest och panikattacker. Beteendemässiga effekter kan omfatta låg självkänsla, tvångsmässiga tankar eller beteenden samt kronisk negativitet. Om du upplever dessa symtom under en månad eller längre, eller om de förvärras till en nivå som oroar dig, är det bäst att kontakta din husläkare för medicinsk rådgivning.
Klinisk depression hänger ofta samman med minskade serotoninnivåer. Enligt Barry Jones, neurovetenskapsman vid Princeton, kan låga serotoninnivåer hämma produktionen av nya hjärnceller. Han anser också att stress är den viktigaste utlösande faktorn bakom klinisk depression. Andra tillstånd som kopplats till låga serotoninnivåer inkluderar alkoholism, premenstruellt syndrom (PMS), irritabel tarm (IBS), fibromyalgi, Alzheimers sjukdom, kronisk ångest, tvångssyndrom (OCD), bulimi och rastlösa ben-syndrom.
Flera studier publicerade i General Psychiatry och Journal of Medical Association har kopplat minskat serotonin till två tillstånd hos barn. En studie publicerad i oktober 2010 i tidskriften Archives of General Psychiatry kopplade låga serotoninnivåer hos modern under graviditeten till utveckling av ADHD hos barnet. En annan studie, publicerad i Journal of Medical Association i februari 2010, kopplade låga serotoninnivåer till plötslig spädbarnsdöd (SIDS). Serotoninnivåerna i hjärnstammen hos spädbarn som avlidit i SIDS var 27 procent lägre än nivåerna hos spädbarn som avlidit av andra orsaker.
Lyckligtvis går serotoninnivåerna ofta att påverka. Läkare kan förskriva läkemedel som SSRI-preparat, som ökar mängden tillgängligt serotonin i hjärnan. Även livsstilsfaktorer spelar en roll – regelbunden fysisk aktivitet, dagsljus, god sömn, stresshantering och en näringsrik kost med tillräckligt av aminosyran tryptofan kan alla bidra till att stödja kroppens egen serotoninproduktion. Vid långvariga eller besvärande symtom är det alltid klokt att söka professionell vård för en korrekt bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online