Vad är ett frossanfall? Skillnaden mellan frossa och krampanfall

Termen "frossanfall" är inte medicinskt korrekt. När du fryser eller är sjuk kan du uppleva frossa eller darrningar. Även om detta ytligt sett kan likna ett lindrigt krampanfall, är frossa och krampanfall två helt olika mekanismer med skilda orsaker och konsekvenser.

Varför ser de likadana ut?

Både frossa och krampanfall orsakar ofrivilliga muskelkontraktioner, vilket gör att de lätt förväxlas med varandra. Det finns dock viktiga skillnader:

• Krampanfall varar vanligtvis i några sekunder upp till några minuter, men kan vara ett livslångt symtom på en underliggande neurologisk sjukdom utan bot.
• Frossa går över av sig självt så snart orsaken till symptomet har eliminerats.

Frossans mekanism

När kroppen behöver höja sin kärntemperatur börjar musklerna att spasma eller darra för att skapa värme genom rörelse. Kroppen frisätter hormoner som utlöser denna mekanism – det är därför du ofta fryser och darrar i samband med att feber håller på att utvecklas.

Vanliga orsaker till frossa

Frossa kan bero på flera olika faktorer:

• Infektioner: Kroppen inducerar feber för att döda mikroorganismer, vilket ofta åtföljs av frossa.
• Hypotermi: Vid nedkylning utlöser kroppen ofrivilliga muskelkontraktioner i ett försök att återställa normal kroppstemperatur.

Krampanfallens mekanism

Krampanfall orsakas av en ofrivillig urladdning av elektrisk aktivitet i hjärnan. Symtomen varierar kraftigt i svårighetsgrad:

• Lätta ryckningar i musklerna
• Fantasilukter eller andra sensoriska störningar
• Mindre "glapp" i tidsuppfattningen
• I de allvarligaste fallen: stela muskelspasmer och fullständig medvetslöshet

Vanliga orsaker till krampanfall

En person som drabbas av krampanfall kan ha en bakgrund som innefattar:

• Syrebrist i samband med födseln
• En meningitinfektion (hjärnhinneinflammation)
• Stroke eller annan neurologisk skada
• Överdosering av droger eller vissa läkemedel

När bör du söka vård?

Eftersom frossa ofta är ett tecken på infektion eller hypotermi bör du kontakta vården om frossan återkommer regelbundet, åtföljs av hög feber eller inte går över. Ett misstänkt krampanfall ska alltid utredas av läkare, särskilt om det inträffar hos en person utan tidigare känd epilepsidiagnos. Att förstå skillnaden mellan de två tillstånden kan hjälpa dig att bedöma situationen rätt och agera i tid.