Möjligheten att drabbas av en allvarlig medicinsk reaktion bara genom att titta på något kan låta som en absurd tanke. Tyvärr är detta en vardagsrealitet för många människor. Fotosensitiv epilepsi är ett tillstånd där exponering för vissa ljusförhållanden, exempelvis fluorescerande eller blinkande ljus, kan utlösa ett anfall.
Epilepsi drabbar cirka 1 procent av befolkningen i USA och totalt omkring 50 miljoner människor världen över, enligt Världshälsoorganisationen. I motsats till vad många tror är epilepsi inte en sjukdom i sig, utan ett samlingsnamn för en rad olika anfallstillstånd. Anfall är elektriska störningar i hjärnan som kan triggas av flera olika faktorer.
En utlösare som ofta förknippas med epilepsi är blinkande ljus. Trots att detta är den mest kända utlösaren har endast cirka 3 procent av alla med epilepsi denna typ av anfall.
Även om en person upplever märkliga symtom under vissa ljusförhållanden behöver det inte handla om epilepsi. Andra tillstånd som kan påverkas av ljus är bland annat lupus, multipel skleros, autism och migrän. Vissa av dessa tillstånd kan ge symtom som liknar dem vid anfallssjukdomar.
Basilarismigrän används ofta som differentialdiagnos vid epilepsi, eftersom den kan orsaka påverkan på medvetandet. Om du misstänker att du lider av fotosensitiva anfall är det viktigt att få en korrekt diagnos från en neurolog.
Ett flertal undersökningar kan utföras när epilepsi misstänks. Den viktigaste är elektroencefalogrammet, oftast känt som EEG. Vid undersökningen fästs en rad elektroder mot patientens hårbotten för att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan.
EEG visar utslag för epilepsi endast om patienten får ett anfall under själva testet. Därför utsätts patienten för olika situationer i syfte att försöka utlösa ett anfall. Ett vanligt test är att exponera patienten för blixtljus med olika frekvenser för att avgöra om hen är fotosensitiv.
Cirka 20 procent av patienterna med epilepsi får dock normala EEG-resultat. I dessa fall krävs andra diagnostiska metoder, exempelvis en noggrann analys av patientens symtom och sjukdomshistoria.
Symtomen varierar beroende på var i hjärnan anfallet uppstår. Fotosensitiva anfall är ofta tonisk-kloniska till sin natur, vilket innebär att patienten förlorar medvetandet och drabbas av kramper. Detta är dock inte den enda typ av anfall som kan förekomma.
Andra anfallstyper kan vara betydligt diskretare, till exempel en plötslig känsla av fasa eller en konstig smak i munnen. Alla ovanliga symtom under exponering för blinkande ljus – inklusive lysrör eller äldre CRT-skärmar – bör dokumenteras och tas på allvar.
Liksom andra former av anfall behandlas fotosensitiva anfall oftast med läkemedel som kallas antikonvulsiva. Natriumvalproat är den mest använda behandlingen vid denna typ av anfall. Ibland krävs en kombination av flera läkemedel, och klonazepam är ett annat vanligt förskrivet preparat.
I upp till 30 procent av fallen är läkemedlen dock otillräckliga för att kontrollera anfallen. Då kan andra alternativ övervägas, såsom vagusnervstimulering eller kirurgi i hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online