Ett anfall uppstår när en del av hjärnan får ett spontant utbrott av onormala elektriska signaler, vilket tillfälligt stör hjärnans normala elektriska funktion. Anfall kan variera i svårighetsgrad beroende på typ. Konvulsioner, korta perioder av stirrande, stelhet i kroppen eller förändrat medvetande är bara några exempel på symtom. Olika typer av anfall har olika symtom, orsaker och behandlingar.
För att kunna ställa en korrekt diagnos använder läkaren flera olika undersökningsmetoder. Här är de vanligaste.
Magnetresonanstomografi (MRT) producerar detaljerade bilder av kroppen – i det här fallet hjärnan – genom att använda stora magneter, radiofrekvenser och en dator. Metoden är idealisk för att diagnostisera anfall, upptäcka vilka avvikelser som finns och var de är lokaliserade.
Undersökningen är särskilt användbar för att identifiera grupper av hjärnceller som antingen befinner sig på fel plats (dysgenesi) eller är skadade eller ärrade (sklerotiska). MRT kan utföras på både män och kvinnor, vuxna likväl som barn.
Under undersökningen ska du ligga i en tunnelformad maskin och hålla dig helt stilla. Proceduren tar normalt 15 till 30 minuter. Om situationen kan orsaka ångest eller obehag kan läkaren ge sedering.
Elektroencefalografi (EEG) registrerar hjärnans kontinuerliga elektriska aktivitet och översätter den till vågformat mönster. Normal elektrisk aktivitet ger ett igenkännbart mönster, medan onormal aktivitet ger ett oregelbundet mönster.
Undersökningen är smärtfri och helt säker. Elektroder placeras på huvudet och hårbotten, och resultatet kan hjälpa läkaren att lokalisera vilket hjärnområde som är drabbat.
Datortomografi (CT) är en icke-invasiv undersökning som använder lågdos röntgenstrålar och datorteknik för att skapa tvärsnittsbilder av hjärnan. En CT-skanning är betydligt mer detaljerad än en vanlig röntgenbild.
Skanningen hjälper till att fastställa orsaken till anfallet samt bedöma om en operation kan bli nödvändig. Inför undersökningen får du oftast inte äta eller dricka något under flera timmar, och ibland krävs att du sväljer ett kontrastmedel för tydligare bilder.
Undersökningen liknar MRT: du ligger i en kortare tunnel medan röntgenstrålarna roterar runt din kropp. Du behöver ligga stilla i upp till 30 minuter.
Vid en lumbalpunktion, även kallad spinaltap, förs en specialnål in i nedre delen av ryggen för att ta ut och analysera cerebrospinalvätskan (ryggmärgsvätskan). Vätskan kan bland annat visa tecken på infektion eller inflammation som kan ligga bakom anfallen.
Du blir ombedd att ligga på sidan i fosterställning. Först injiceras en bedövning, därefter förs specialnålen in. Tre till fyra småprover av vätska samlas in, vilket kan ta några minuter.
Kontakta sjukvården om du eller någon i din närhet drabbas av ett anfall för första gången, om anfallet varar längre än fem minuter, eller om personen inte återfår medvetandet efteråt. En noggrann utredning med metoderna ovan är avgörande för att få rätt behandling och minska risken för framtida anfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online