Gamma-aminosmörsyra (GABA) är den näst vanligaste signalsubstansen i den mänskliga hjärnan. GABA är en hämmande (inhibitorisk) signalsubstans – den lugnar och minskar nervcellernas aktivitet. Vissa ångestläkemedel verkar just genom att öka mängden tillgängligt GABA för hjärnans celler.
Under det senaste decenniet har kunskapen om GABA:s grundläggande funktioner ökat betydligt, men forskarna fortsätter att göra nya upptäckter om ämnet och om de olika typerna av GABA-receptorer, som var och en kan spela olika roller i nervcellernas funktion.
Signalsubstanser (neurotransmittorer) är kemiska molekyler som hjärnceller (neuron) och nervceller använder för att kommunicera med varandra.
Molekylerna frisätts från en neuron (den presynaptiska neuron) och färdas över ett litet mellanrum – en synaps – för att binda till en specifik receptoryta på en motsatta neuron (den postsynaptiska neuron). När molekyler av en viss signalsubstans dockar vid sin dedikerade receptor aktiveras specifika funktioner i den mottagande cellen.
Därefter kan signalsubstansen återfrisättas i synapsen och tas upp igen av den presynaptiska neuron, varvid överföringsprocessen kan upprepas.
GABA kallas en hämmande signalsubstans. Det innebär att när ämnet binder till en neurons receptor sänks cellens aktivitetsnivå, och det blir mindre sannolikt att neuronet avfyrar en elektrisk signal (en så kallad aktionspotential).
Detta åstadkommer GABA genom att dess receptorer även styr intaget av kloridjoner in i neuronet och utflödet av kaliumjoner ut ur cellen. Klorid ökar den negativa elektriska laddningen inuti neuronet, medan kalium ökar den positiva laddningen utanför. Tillsammans gör detta det svårare för neuronet att avfyra en aktionspotential och aktivera angränsande nervceller.
Eftersom GABA är en hämmande signalsubstans deltar den i processer där nervaktiviteten minskas, exempelvis ångestdämpning, lugnning och avspänning.
Vissa ångestläkemedel, som bensodiazepiner och barbiturater, verkar främst genom att öka mängden GABA i synapserna som kan binda till GABA-receptorer. Även alkohol främjar inflödet av kloridjoner i hjärncellerna och förstärker därmed GABA:s naturliga effekter.
Koffein har däremot motsatt effekt: det minskar mängden tillgängligt GABA i synapsen, vilket kan bidra till nervositet, ångest och sömnsvårigheter.
GABA:s lugnande och hämande inverkan på nervaktiviteten har också viktiga fysiologiska konsekvenser. De cardiovagala neuronerna (CVN) är exempelvis områden i hjärnan som reglerar och saktar ner hjärtfrekvensen så att den inte blir för hög. GABA:s hämande effekt på dessa neuron kan dock leda till att hjärtfrekvensen i stället ökar.
Läkemedel som verkar på GABA-receptorer kallas "GABAerga" preparat. Forskningen känner idag till flera olika typer av GABA-receptorer, bland annat GABAA och GABAB, vilka kan ha olika funktioner i nervsystemet. En fördjupad förståelse för dessa receptorer öppnar vägen för mer riktade behandlingar av ångest, sömnproblem och neurologiska sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online