Krampanfall: fakta, orsaker och behandling

Enligt neurologychannel.com ledde cirka fyra miljoner människor i USA av anfallssjukdomar år 2009. Risken att drabbas ökar markant när du når 55 års ålder, vilket gör äldre till en särskilt utsatt grupp.

Vad är krampanfall?

Ett krampanfall uppstår när hjärnans elektriska aktivitet störts tillfälligt. Anfallen kan se mycket olika ut – från korta frånvaroepisoder som knappt märks till kraftiga kramper som påverkar hela kroppen. Epilepsi är den vanligaste anfallssjukdomen och kännetecknas av återkommande anfall.

Olika typer av anfall

Det finns flera olika typer av krampanfall, och vissa kan gå helt obemärkt förbi eftersom symtomen är så diskreta. Generellt delas anfall in i två huvudgrupper:

• Fokala (partiella) anfall – börjar i en avgränsad del av hjärnan och kan ge symptom som ryckningar i en kroppsdel, ovanliga lukt- eller smakupplevelser samt kortvarig förvirring.
• Generaliserade anfall – involverar båda hjärnhalvorna och inkluderar tonisk-kloniska anfall (med kraftiga kramper) samt absenser (kortvariga frånvaroepisoder).

Vanliga orsaker

Epileptiska anfall orsakas av att hjärnan genererar onormala elektriska signaler, oftast i hjärnbarken. Enligt Mayo Clinic kan epilepsi bero på:

• Huvudtrauma, exempelvis efter en olycka
• Sjukdomar som stroke, hjärntumörer eller infektioner som hjärnhinneinflammation
• Genetiska faktorer och ärftlighet
• Skador under fosterutvecklingen (prenatala skador)
• Demenssjukdomar
• Utvecklingsstörningar

I många fall går ingen orsak att fastställa – detta kallas idiopatisk epilepsi.

Symptom att känna igen

Det mest tydliga tecknet på en anfallssjukdom är återkommande anfall. Ett enskilt anfall behöver dock inte betyda att du har epilepsi. Vanliga symptom under ett anfall är:

• Förvirring och svårighet att koncentrera sig
• Medvetslöshet eller frånvaro
• Okontrollerade ryckningar i armar och ben
• Tillfällig uppmärksamhetsförlust
• Ibland tuggmuskelryckningar, urinläckage eller bitning av tungan

Behandling med läkemedel

Medicinering är den första och vanligaste behandlingen av anfallssjukdomar, enligt Mayo Clinic. Antiepileptiska läkemedel minskar risken för nya anfall genom att stabilisera hjärnans elektriska aktivitet. Det kan dock ta tid innan din läkare hittar rätt preparat och dosering för just dig.

Viktigt att komma ihåg: Hoppa aldrig över dina mediciner utan att rådfråga läkare, och kontakta vården omedelbart om du misstänker biverkningar. Många patienter blir anfallsfria med rätt medicinering.

Kirurgisk behandling

Om medicinering inte ger tillräcklig effekt kan kirurgi vara ett alternativ. Enligt Mayo Clinic används operation oftast när anfallen utgår från den del av hjärnan som inte styr livsviktiga kroppsfunktioner, exempelvis tal, rörelse eller syn. Under ingreppet tas det aktuella området bort för att stoppa anfallen. För utvalda patienter kan kirurgi leda till långvarig anfallsfrihet.

När ska du söka vård?

Kontakta sjukvården om du drabbas av ett anfall för första gången, om anfallen blir fler eller förändras, eller om ett anfall varar längre än fem minuter – då bör du ringa 112. Med rätt diagnos och behandling lever de flesta med epilepsi ett normalt och aktivt liv.