Cerebral pares (CP) är en neurologisk funktionsnedsättning som gör det svårt för den drabbade att utföra vardagliga uppgifter. Hur tillståndet påverkar en person beror på hur omfattande hjärnskadan är – en skada som kan uppstå under graviditeten, i samband med förlossningen eller kort tid efter födseln.
Eftersom hjärnan är skadad fungerar den inte som den ska när det gäller att styra kroppens muskler, det vill säga hur och när de ska röra sig. Vilka delar av kroppen som påverkas mest – till exempel höger eller vänster ben, armar eller synen – avgörs av vilken del av hjärnan som skadats och hur allvarlig skadan är.
CP drabbar alla olika, och effekterna kan variera från lindriga till mycket svåra. Vissa behöver rullstol för att förflytta sig, andra kan gå med hjälp av kryckor, skenor eller rollator, medan ytterligare andra kan gå helt själva. Vissa har svårt att tala eller kan inte prata alls.
Enligt Mayo Clinic kan CP göra vissa muskler svaga och slappa, medan andra blir stela och spända. Vissa personer med CP har problem med salivavsöndring eller sväljning. Andra kan uppleva darrningar eller ha svårt att hålla en penna för att skriva eller knäppa en skjorta. Svår CP kan leda till intellektuell funktionsnedsättning eller epileptiska anfall, medan de med lindrigare former ofta har helt normal intellektuell kapacitet.
Bryter man ner begreppet cerebral pares blir det lättare att förstå vad tillståndet innebär. "Cerebral" betyder att det rör sig om hjärnan, medan "pares" syftar på en svaghet i musklerna och en förändring i hur kroppen rör sig.
Någon form av hjärnskada, muskelavvikelse samt problem med balans och motorik är gemensamt för alla med CP. De som kan gå har ofta en karakteristisk gångstil där foten släpas efter och ofta vrids ut åt sidan, enligt Mayo Clinic.
De tre huvudtyperna av CP är spastisk, atetoid och ataktisk. De flesta har spastisk CP, vilket innebär att musklerna ständigt är spända eller kan bli stela. Personer med atetoid CP har sämre kontroll över sina muskelrörelser, vilket kan göra att ben eller armar skakar eller böjs okontrollerat. Ataktisk CP avser personer som har stora svårigheter med balans och enkla motoriska färdigheter. Ofta handlar diagnosen om en blandform av flera typer.
Att födas för tidigt är den största riskfaktorn för att ett barn utvecklar CP. Föds barnet före graviditetsvecka 37 är risken större, enligt Mayo Clinic. De flesta barn utvecklar CP redan under fosterlivet, men det är ännu inte helt klarlagt varför tillståndet uppstår i vissa situationer.
Enligt Mayo Clinic föds två till fyra barn per 1 000 i USA och Europa med CP. Andra riskfaktorer inkluderar låg födelsevikt, sätesbjudning, flerbörd, moderns exponering för giftiga ämnen samt moderns allmänna hälsa, exempelvis sköldkörtelproblem, intellektuell funktionsnedsättning eller epilepsi.
Det är viktigt att komma ihåg att CP inte smittar. Man kan alltså inte "få" CP bara genom att umgås med någon som har tillståndet. Det finns heller inget entydigt test för CP – läkare förlitar sig ofta på kontinuerlig observation av symtom och motorisk utveckling hos barnet allt eftersom det växer för att kunna ställa diagnos.
CP är inte ett tillstånd som förvärras med tiden. Om ett barns benmuskler är mest påverkade av CP kommer det alltid att vara så; barnet kommer inte senare i livet utveckla problem med armarna. Även om CP inte kan botas kan kontinuerlig behandling i form av arbetsterapi, sjukgymnastik eller logopedi – för att öka rörligheten och stärka musklerna – vara till stor nytta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online