Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som påverkar hjärnan. Vissa nervceller, så kallade neuron, i substantia nigra – ett område djupt inne i hjärnan – producerar signalsubstansen dopamin. Dopamin har en avgörande funktion i kroppen: det gör det möjligt för hjärnan att styra musklerna så att rörelserna blir jämna och smidiga. Signalsubstansen ansvarar för musklernas koordination, funktion och rörlighet.
Hos personer med Parkinson skadas eller dör dessa nervceller gradvis. När cirka 80 procent av cellerna har gått förlorade börjar de första symtomen på Parkinsons sjukdom visa sig. Även om sjukdomen allvarligt kan påverka livskvaliteten, förkorta livslängden och i slutänden bidra till tillstånd som kan orsaka döden, är Parkinsons sjukdom i sig inte dödlig.
Parkinsons sjukdom får många olika konsekvenser för kroppen. När 80 procent av nervcellerna i substantia nigra slutat producera tillräckligt med dopamin börjar sjukdomen ge tydliga symtom. Patienter upplever oftast darrningar, så kallad tremor, samt stelhet i kroppen. Balanssinnet kan försämras och rörelser bli långsamma och svåra att utföra. Många får också svårt att kontrollera sina ansiktsuttryck eller att tala tydligt. Dessa besvär leder ofta till att patienten även drabbas av depression.
Parkinson är en progressiv sjukdom, vilket betyder att den förvärras successivt. I början kan symtomen vara milda och endast påverka en del av kroppen – ofta är en lindrig darrning i handen ett av de första tecknen. Med tiden blir tremorn alltmer märkbar och rörelseförmågan alltmer begränsad. Rörelserna blir långsammare, ett tillstånd som kallas bradykinesi, det vill säga onormalt långsamma rörelser.
Så småningom kan patienten ha svårt att gå, flytta sig, tvätta sig eller klä på sig själv – till och med att vända sig i sängen kan bli en utmaning. Talet kan bli svårt och kommunikationen långsam, ofta med en platt och monoton röst. Handstilen blir också mindre och svårare att läsa. Sjukdomens utveckling är normalt sett relativt långsam, men takten varierar från person till person.
Parkinsons sjukdom är i sig inte dödlig. Patienter kan bli svårt funktionsnedsatta och förlora förmågan att röra sig eller vårda sig själva inom 10 till 20 år efter diagnos, men sjukdomen själv orsakar inte döden. När symtomen väl har visat sig går de dock sällan bort, utan sjukdomen fortsätter att förvärras gradvis tills patienten blir helt beroende av hjälp.
Även om Parkinson inte är dödligt kan vissa symtom så småningom leda till livshotande situationer. Sväljsvårigheter orsakade av sjukdomen kan göra att mat eller vätska hamnar i lungorna, så kallad aspiration. Detta kan i sin tur orsaka lunginflammation eller andra allvarliga lungkomplikationer som kan vara dödliga. Försämrat balanssinne ökar också risken för fall, vilket i vissa fall kan få dödlig utgång.
Det finns idag inget botemedel mot Parkinsons sjukdom. Behandlingen fokuserar därför på att lindra symtomen snarare än att bota den underliggande sjukdomen. Läkemedel används för att efterlikna dopaminets effekt i kroppen, vilket tillfälligt kan förbättra eller lindra flera av symtomen. Kirurgiska ingrepp kan också hjälpa till att lindra besvären, men eftersom operation inte botar sjukdomen – och eftersom hjärnkirurgi medför stora risker – övervägs denna vanligtvis först när alla andra behandlingsmetoder har prövats utan framgång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online