Många ser epilepsi som en mystisk och skrämmande åkomma, men i själva verket är det helt enkelt en hjärnsjukdom som orsakar anfall av olika slag. En närmare titt på epilepsi avslöjar flera fascinerande fakta – samt en lång och färgstark historia.
Vissa typer av epileptiska anfall är så korta att de går helt obemärkt förbi. Så kallade absenser ("petit mal") kan pågå i endast två till femton sekunder, under vilken tid personen kan stirra tomt framför sig, blinka eller peta på sina kläder. Därefter fortsätter hen som vanligt, utan något minne av anfallet.
Före år 400 f.Kr. trodde många att epilepsi var en förbannelse som drabbade människor med gåvan att se in i framtiden. Sedan skrev Hippokrates den första kända boken om sjukdomen, "Om den heliga sjukdomen", i vilken han klassificerade epilepsi som en hjärnsjukdom – ett banbrytande steg för medicinen.
År 1914 hade tolv amerikanska delstater infört Harry Laughlins modellag om sterilisering. Lagen förbjöd personer med epilepsi – liksom de som betraktades som "svagsinta, sinnessjuka, kriminella, alkoholiserade, sjuka, blinda, döva, vanställda eller beroende" – att gifta sig eller skaffa barn. Den gav dessutom rätt att sterilisera personer med epilepsi. Historien visar hur starkt fördomarna kring sjukdomen en gång var.
Ketogen kost, som utvecklades på 1920-talet och fortfarande används idag, är en av de äldsta behandlingsformerna mot epilepsi. Kosten efterliknar kroppens reaktion vid fasta, vilket kan minska frekvensen av vissa typer av anfall – särskilt hos barn som inte svarar på läkemedel.
Många berömda klassiska författare led av epilepsi, bland andra Sir Walter Scott, Edgar Allan Poe, Lord Byron, Percy Bysshe Shelley, Lewis Carroll och Charles Dickens – för att bara nämna några få. Sjukdomen har alltså funnits med genom hela kulturhistorien, ofta i hemlighet på grund av rådande stigma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online