Föräldrar som oroar sig för sina barns spelvanor har goda skäl att göra det. Datorspel kan hämma utvecklingen av hjärnans frontala områden, rapporterar professor Ryunta Kawashima vid Tohoku-universitetet i Japan. Tillsammans med sina kollegor mätte han aktivitetsnivån i hjärnan hos tonåringar som spelade ett Nintendo-spel och fann att datorspel endast stimulerar de delar av hjärnan som är kopplade till syn och rörelse.
Eftersom hjärnans frontalområden är involverade i beteendekontroll och rationellt beslutsfattande spekulerar forskarna i att barn som tillbringar flera timmar om dagen framför datorspel kan få problem med självkontrollen.
En tidigare studie av Akio Mori, specialist på kranialnerver vid Nihon-universitetets humanistiska fakultet i Tokyo, ledde till liknande slutsatser. Mori analyserade EEG-profiler från 240 deltagare mellan sex och 29 år och fann att regelbundna spelare hade mindre betavågsaktivitet i frontalloben – vilket är typiskt för ett aktivt kognitivt tillstånd – än personer som sällan spelar datorspel. Enligt Mori liknade spelarnas EEG-profiler profilerna hos personer som lider av svår demens.
Andra studier tyder på att våldsamt innehåll i datorspel stimulerar aktiveringscentra i hjärnan som ligger utanför de kortikala områden som ansvarar för perception och tänkande. Doktor Vincent Mathews, professor i radiologi vid Indiana University School of Medicine i Indianapolis, och hans kollegor jämförde en grupp tonåringar som spelade ett spel med militär strid mot en annan grupp som spelade ett icke-våldsamt spel.
Forskarna fann att den första gruppen uppvisade mer aktivitet i amygdala – den del av hjärnan som är involverad i emotionell aktivering – och mindre aktivering i frontalloben än den andra gruppen.
Enligt doktor Jay Giedd, neurovetenskapsman vid National Institute of Mental Health, är tonårsåren perioden då tillväxten av ny hjärnvävnad avtar och ungdomarna går in i hjärnans beskärningsfas. Under denna fas överlever och frodas de celler och kopplingar som används, medan resten vissnar bort.
En tonåring som regelbundet ägnar sig åt aritmetik och logiska pussel bildar starkare neurala kopplingar i hjärnans frontalområden än någon som mestadels spelar datorspel, säger Giedd. Neurala kopplingar är tendenser hos neuroner att aktivera varandra. De bestämmer delvis våra kognitiva förmågor, och när de väl har formats är det svårt att förändra dem.
Marknadsförarna av så kallade hjärnträningspelen lovar att dessa, till skillnad från vanliga datorspel, kan hjälpa människor att träna om sin hjärna. En stor studie som genomfördes av brittiska forskare i samarbete med webbplatsen BBC Lab UK och publicerades i Nature Online tyder dock på motsatsen.
11 430 volontärer mellan 18 och 60 år övade onlineuppgifter minst tio minuter per dag, tre gånger i veckan, under sex veckors tid. En grupp deltagare fick uppgifter inom resonemang, planering och problemlösning, en andra grupp fick kommersiella hjärnträningsprogram med fokus på arbetsminne, uppmärksamhet och matematik, medan en tredje grupp använde internet för att söka svar på svåra frågor. Efter de sex veckorna hade ingen av de tre grupperna någon signifikant fördel i resultaten på tester som mätte resonemangs-, minnes- och inlärningsförmåga.
Peter Snyder, neurolog som studerar åldrande vid Brown Universitys Alpert Medical School i Providence, Rhode Island, är dock inte övertygad om att hjärnträning saknar effekt på hjärnans utveckling. De som kan ha nytta av att träna om hjärnan är främst äldre personer, personer med degenerativa hjärnsjukdomar som Alzheimers samt personer som drabbats av hjärnskador, menar Snyder.
Deltagarna i studien i Nature Online var volontärer med höga startpoäng, vilka knappast kunde förbättras nämnvärt inom ett kort tidsintervall. Hade studien istället riktat sig mot grupper med lägre genomsnittlig startpoäng och innefattat mer intensiv träning under en längre period, skulle träningen mycket väl kunna ha gett mätbara resultat, tillägger han.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online