Även om karpaltunnelsyndrom ofta antas bero på repetitiva rörelser, som tangentbordsarbete och monteringsarbete, finns det faktiskt flera andra överraskande orsaker till att man kan drabbas av tillståndet – eller ha en ökad benägenhet att utveckla det.
Karpalkanalen är en smal, stel passage som består av ben och ledband vid handens rot, där den möter handleden. En viktig nerv – medianusnerven – går från underarmen ner i handen och passerar genom denna gång. Nerven skickar impulser från hjärnan till handen, framför allt till tummen, pekfingret och långfingret.
När karpalkanalen förträngs ytterligare – oftast på grund av svullnad i området – kläms medianusnerven ihop och slutar fungera normalt. Denna förträngning och nervkompression kallas karpaltunnelsyndrom.
De första symtomen kan vara att handen "somnar" under natten, vilket tvingar dig att skaka liv i den för att få tillbaka känseln. Under vakna timmar blir stickningar i handen allt vanligare, och handen kan kännas klumpig eller svullen – även om den inte ser svullen ut vid undersökning. Domningar, stickningar, klåda och en brännande känsla i fingrarna eller handflatan är också vanligt förekommande.
Om tillståndet lämnas obehandlat kan symtomen förvärras så att det blir svårt att använda handen, som samtidigt förlorar styrka.
Den första behandlingen består vanligtvis av vila och immobilisering av handleden, så att den inte rör sig på ett sätt som komprimerar medianusnerven. Receptfria smärtstillande läkemedel med antiinflammatorisk verkan används ofta, och is eller kylförpackningar kan hjälpa till att minska svullnaden.
Hjälper inte detta kan receptbelagda läkemedel lindra smärta och svullnad. Vissa patienter får också lindring genom yoga, akupunktur eller kiropraktik. Ger dessa behandlingar ingen betydande förbättring kan en operation för att utvidga karpalkanalen bli nödvändig – en relativt vanlig åtgärd, särskilt i USA.
Vissa personer har genetiskt sett en smalare karpalkanal än andra, vilket ökar risken att drabbas – särskilt om andra faktorer också bidrar. Kvinnor löper högre risk än män, liksom personer med metaboliska sjukdomar som påverkar nerverna, diabetes eller artrit.
Andra tillstånd som kan orsaka karpaltunnelsyndrom inkluderar hypotyreos, överaktiv hypofys samt cystor eller tumörer i karpalkanalen. Allt som leder till vätskeansamling eller svullnad – exempelvis fetma eller graviditet – kan också bidra till tillståndet. Dessutom har personer som utför repetitiva rörelser i arbetslivet, till exempel vid löpande band, förhöjd risk för skador i området.
Läkaren börjar med att gå igenom patientens sjukdomshistoria och kan beställa blodprov och/eller röntgen för att utesluta bakomliggande orsaker. Handen, handleden och fingrarna undersöks noggrant. De mest avgörande metoderna för att säkert fastställa karpaltunnelsyndrom är dock nervledningsmätningar och ultraljud.
Finns det en bakomliggande orsak till karpaltunnelsyndrom – som artrit eller diabetes – behandlar läkaren först grundsjukdomen och därefter symtomen på karpaltunnelsyndrom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online