När forskare och läkare undersöker prover från hjärnan och ryggmärgen finner de två huvudtyper av vävnad: vit substans (white matter) och grå substans (gray matter). Dessa två vävnadstyper finns på olika platser i centrala nervsystemet, innehåller olika celltyper och utför olika funktioner. De skiljs också åt när det gäller sjukdomar; de symtom som neurologiska sjukdomar ger beror delvis på om sjukdomen angriper den vita eller den grå substansen. För att vi ska hålla oss friska och fungerande behöver både den grå och den vita substansen vara intakt.
De viktigaste cellerna i hjärnan och ryggmärgen är neuronerna – de celler som gör att du kan tänka, känna, röra dig och tala. En neuron har två grundläggande delar. Cellkroppen, som är ungefär sfärisk, tar emot signaler från många andra neuron. Axonen, ett långt och smalt utskott, sitter fast i cellkroppen och hjälper neuronen att skicka meddelanden vidare till andra neuron. Denna anatomi, med en "lyssnande" del och en "talande" del, gör att neuron kan kommunicera med varandra – vilket gör att du kan uppfatta eller se något, avgöra vad du ska göra och sedan reagera på det.
Den grå substansen består främst av neuronala cellkroppar som samlats på specifika platser i hjärnan och ryggmärgen. All grå substans i hjärnans yttre lager bildar hjärnbarken (cortex), som ansvarar för nästan allt ditt medvetna tänkande. Det finns också grå substans djupare inne i hjärnan; strukturer som thalamus och basala ganglierna består också av grå substans och hjälper dig att uppfatta omgivningen samt att samordna dina rörelser.
Den vita substansen består främst av de axoner som är kopplade till neuronernas cellkroppar. Den får sin vita färg eftersom de flesta axoner är täckta av ett hölje som kallas myelin. Myelin hjälper till att snabba upp nervledningen, så att signaler kan färdas fortare genom hjärnan. Den vita substansen innehåller även stödceller som kallas gliaceller, vilka hjälper neuronerna att få näring och skyddar hjärnan mot infektioner.
I hjärnan utgör den grå substansen den yttersta ytan samt vissa djupare strukturer, medan den vita substansen oftast utgör delarna närmare mitten. En skada på hjärnan som inte tränger särskilt djupt skadar därför oftare den grå än den vita substansen. I ryggmärgen är denna ordning omvänd; där utgör den grå substansen centrum, medan den vita substansen ligger i den yttre delen.
Olika sjukdomar i nervsystemet drabbar olika delar av hjärnan och orsakar därför olika symtom. Många sjukdomar som påverkar kognitionen och högre tankefunktioner involverar hjärnbarkens grå substans; forskare har exempelvis visat att patienter med Alzheimers sjukdom förlorar cellkroppar i den grå substansen, enligt artikeln "Dynamics of Gray Matter Loss in Alzheimer's Disease" från 2003 i The Journal of Neuroscience. Sjukdomar som drabbar den vita substansen kan påverka signalöverföringen utan att nödvändigtvis påverka kognitionen; multipel skleros är ett exempel på en sådan sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online