Symtom på epilepsi hos barn – tecken, orsaker och behandling

Enligt Epilepsy Foundation drabbas cirka 300 000 barn i USA av epilepsi. Ibland kan tillståndet kontrolleras med läkemedel och växa bort med åldern. I andra fall är tillståndet bestående, trots effektiv behandling. En diagnos ställs först efter två oberoende anfall som inte har samband med någon annan medicinsk sjukdom.

Vad är epilepsi?

Epilepsi är en störning i hjärnan som påverkar nervsystemet. Epileptiska anfall uppstår när en eller flera delar av hjärnan tar emot många och samtidiga signaler från nervcellerna, vilket leder till att hjärnans funktion tillfälligt störts. Det finns ingen fast tidsram för när epilepsi kan utvecklas. Enligt Epilepsy Foundation börjar 50 procent av alla fall före 25 års ålder, och många debuterar redan i barndomen.

Tecken och symtom

Epileptiska anfall kan ge upphov till förändringar i sinnesupplevelser, känslor och fysiskt beteende. Symtomen är dock inte desamma hos alla barn – de tillfälliga hjärnförändringarna kan påverka olika barn på olika sätt. Ibland finns det varningssignaler innan anfallet börjar, ibland inte.

Varningstecken före anfallet

• Förändrad lukt-, syn-, hörsel- eller smakupplevelse
• Domningar
• Huvudvärk eller illamående

Under anfallet

• Medvetslöshet eller förvirring
• Krampanfall
• Dregling
• Ögonrörelser uppåt
• Sammanbrott, skakningar och ryckningar
• Stirrande blick
• Andningssvårigheter
• Stelhet i kroppen

Efter anfallet

Efter ett anfall kan barnet uppleva förvirring och rädsla, ha svårt att prata samt lida av skador och smärta.

Orsaker

Epilepsi kan utvecklas utan någon tydlig orsak. I sådana fall ställs diagnosen idiopatisk epilepsi. När orsaken är känd talar man om symtomatisk epilepsi. Relaterade orsaker kan vara:

- Problem med eller otillräcklig fosterutveckling av hjärnan
- Syrebrist under eller efter förlossningen
- Hjärnskada
- Onormala hjärnstrukturer
- Tumörer
- Långvarigt feberanfall eller allvarliga hjärninfektioner

Epilepsi kan även vara genetiskt betingad. Enligt People Against Childhood Epilepsy (PACE) saknar cirka 75 procent av alla epilepsifall en känd orsak.

Diagnos

Diagnostisering av epilepsi sker i fem steg:

1. Sjukdomshistoria samt grundliga neurologiska undersökningar och relevanta blodprov bekräftar att ett epileptiskt anfall har inträffat.
2. Anfallstypen bestäms.
3. Man undersöker om anfallssjukdomen kopplas till ett etablerat syndrom.
4. Orsaken bedöms genom klinisk utredning.
5. En behandlingsplan upprättas.

Behandling

Vid behandling av barndomsepilepsi försöker man vanligtvis först med anfallsförebyggande läkemedel. Om dessa inte ger tillräcklig effekt, eller om obehagliga biverkningar uppstår, kan kirurgi eller ketogen kost övervägas. En ketogen diet innebär hög fetthalt, tillräckligt med protein och lågt kolhydratinnehåll. Om varken kirurgi eller kostomläggning hjälper kan en nyare behandlingsform kallad vagusnervstimulering (VNS) provas.

Prognos

I många fall kan barn med epilepsi leva ett i grunden fungerande liv. Känslomässigt kan barnet dock uppleva skam, pinsamhet och oro om anfallen inträffar i närvaro av jämnåriga. Vissa barn kan därför utveckla beteendeproblem. Hjärnskador uppstår dock oftast inte.