När en patient försätts i en medicinskt inducerad koma sker detta genom noggrant doserade läkemedel, ofta i syfte att skydda hjärnan efter svåra skador, status epilepticus eller andra kritiska tillstånd. Tillståndet kännetecknas av en djup och kontrollerad medvetlöshet.
Under en medicinskt inducerad koma uppvisar patienten en fullständig avsaknad av reaktioner på yttre stimuli. Det innebär att både det medvetna medvetandet och förmågan att bilda nya minnen upphör. Hjärnans aktivitet dämpas medvetet av behandlande läkare, vilket gör att patienten varken kan uppfatta, bearbeta eller minnas sin omgivning.
Eftersom hjärnaktiviteten så kraftigt hämmas anses det allmänt inom vården att det inte finns någon medvetenhet eller subjektiv upplevelse under en medicinskt inducerad koma. Patientövervakning med bland annat EEG används dessutom för att säkerställa att hjärnaktiviteten hålls på önskad nivå under hela behandlingen.
När läkemedlen sedan trappas ned återgår de flesta patienter gradvis till normalt medvetande, och minnen från själva komatillståndet saknas i regel helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online