Bulimi och oregelbundna hjärtslag hos löpare – kan det vara livsfarligt?

Vad är bulimi och hur påverkar det hjärtat?

Bulimia nervosa är en allvarlig ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning, följda av kompenserande beteenden som självframkallad kräkning, missbruk av laxermedel eller överdriven motion. Dessa beteenden kan leda till en rad hälsoproblem – inte minst när det gäller hjärtat.

Vid upprepade kräkningar förlorar kroppen viktiga elektrolyter som kalium, natrium och magnesium. Elektrolytrubbningar och vätskebrist kan störa hjärtats elektriska signaler och orsaka arytmier, det vill säga oregelbundna hjärtslag. I värsta fall kan detta leda till plötsligt hjärtstillestånd. Bulimi kan dessutom skada själva hjärtmuskeln över tid, vilket ökar risken för hjärtsvikt.

Oregelbundna hjärtslag hos löpare – ta symtomen på allvar

För löpare ställer hjärtat redan höga krav. Intensiv träning i kombination med elektrolytrubbningar eller uttorkning belastar hjärtat ytterligare, eftersom vätskeförluster genom svett förvärrar obalansen i kroppen.

Sök vård omgående om du upplever något av följande:

• Palpitationer eller oregelbunden puls, särskilt under träning
• Yrsel, svimningskänsla eller svimningar
• Bröstsmärta eller tryck över bröstet
• Andnöd vid ansträngning
• Extrem trötthet eller muskelsvaghet

Dina besvär kan bero på bulimi, men de kan också ha andra orsaker, exempelvis hjärtsjukdom, sköldkörtelrubbning eller vätske- och saltobalanser efter hård träning. Oavsett orsak är det viktigt att bli undersökt av läkare så snart som möjligt.

Kan bulimi döda dig?

Svaret är tyvärr ja. Bulimi är en av de mest fysiskt skadliga ätstörningarna, och hjärtkomplikationer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Långvarig elektrolytrubbning, särskilt låga kaliumvärden (hypokalemi), kan utlösa livshotande arytmier. Risken blir ytterligare förhöjd hos aktiva löpare som samtidigt utsätter kroppen för hård fysisk ansträngning.

Hjälp och behandling finns

Om du kämpar med bulimi är första steget att prata med någon. Kontakta din vårdcentral eller läkare för en bedömning. Behandling kan bland annat innefatta:

• Samtalsterapi, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi)
• Läkaruppföljning av blodsalter, hjärtrytm och näringsstatus
• Kosthandledning från en legitimerad dietist
• Stödgrupper och patientföreningar för personer med ätstörningar

I Sverige kan du även vända dig till Frisk & Fri, en riksförening mot ätstörningar som erbjuder råd och stöd, samt ringa 1177 Vårdguiden för medicinsk rådgivning dygnet runt.

Kom ihåg: ju tidigare du söker hjälp, desto bättre är chanserna till återhämtning – både för ditt psykiska mående och för ditt hjärta.