Vägen till att bli kardiovaskulär kirurg är lång och krävande. Totalt räknar man med minst 13 års utbildning och praktisk träning, fördelat på följande steg:
- 4 år på college eller universitet
- 4 år på medicinskola
- 5–8 års kirurgisk specialistutbildning (residency och fellowship)
Under collegetiden behöver du läsa kurser i biologi, kemi, fysik och matematik, eftersom dessa ämnen ligger till grund för medicinstudierna. Det är också klokt att läsa humaniora och samhällsvetenskap för att utveckla ditt kritiska tänkande och dina kommunikationsfärdigheter – egenskaper som är ovärderliga i läkaryrket.
Medicinskolan är ett fyraårigt program som ger studenterna de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som läkare. Under utbildningen läser du bland annat anatomi, fysiologi, farmakologi och patologi. Du genomför dessutom kliniska rotationer inom flera olika specialiteter, som kirurgi, internmedicin, pediatrik samt obstetrik och gynekologi.
Efter medicinskolan måste du genomgå en residency inom allmänkirurgi. Denna femåriga specialistutbildning ger kirurger de färdigheter som behövs för att utföra en rad olika kirurgiska ingrepp. Under residencytiden roterar du mellan olika kirurgiska specialiteter, däribland kärlkirurgi, thoraxkirurgi och barnkirurgi.
När residencyen inom allmänkirurgi är avslutad följer en fellowship inom kardiovaskulär kirurgi. Detta treåriga program ger dig de specialiserade färdigheter som krävs för att utföra hjärt- och kärlkirurgi. Under fellowshipen lär du dig genomföra olika typer av ingrepp, såsom koronar bypass-operation (CABG), reparation av hjärtklaffar samt reparation av aneurysm.
Efter avslutad fellowship kan du välja att fördjupa dig ytterligare inom ett delområde, exempelvis elektrofysiologi, interventionell kardiologi eller hjärtsvikt. En sådan kompletterande utbildning tar normalt ett till tre år och kan öppna dörren till mer avancerade roller och forskning inom området.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online