1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kranskärlssjukdom (CAD): Risker vid icke-kardiell kirurgi

Plackbildning i kransärlorna är den främsta orsaken till kranskärlssjukdom (CAD). När kärlen blir alltför tilltäppta kan syresatt blod inte längre nå hjärtat i tillräcklig mängd. Hjärtat tvingas då arbeta hårdare än normalt, vilket med tiden kan leda till skada, nedsatt funktion och i värsta fall döden.


Flera faktorer kan förvärra hälsoläget hos en patient med kranskärlssjukdom, bland annat övervikt, diabetes, rökning, hög alkoholkonsumtion, förhöjt kolesterol och högt blodtryck. Utöver detta innebär kirurgi och anestesi ytterligare risker för CAD-patienter, vilket gör att noggranna försiktighetsåtgärder måste vidtas redan före operationen.


Risker vid operation

Kirurgiska ingrepp kan belasta hjärtat ovanligt mycket, inte minst när patienten är stressad eller orolig inför proceduren. Generell anestesi kan innebära extra påfrestning för hjärtat, medan spinalbedövning och epiduralbedövning ofta kan minska riskerna. Dessa alternativa bedövningsmetoder har visat sig vara särskilt effektiva vid höft- och knäoperationer, vilka är vanliga bland äldre patienter.


Vissa läkemedel kan behöva sättas ut inför operationen, exempelvis antikoagulantia (blodförtunnande medel), vilket kan öka risken för blodproppsbildning under och efter ingreppet.


Samtidiga lungsjukdomar som astma eller emfysem kan också belasta hjärtat och komplicera återhämtningen. Demens utgör en ytterligare riskfaktor, eftersom dessa patienter ofta inte kan delta aktivt i sin egen vård och löper större risk att skada sig själva.


Preoperativ medicinsk behandling

Läkemedel som kan användas före operationen innefattar betablockerare, heparin, kalciumantagonister, acetylsalicylsyra, nitratpreparat och kaliumkanalaktivatorer. Enligt en artikel publicerad den 1 juni 2010 i Physician's Weekly har betablockerare visats minska så kallad tyst myokardischemi, det vill säga en förträngning av kransartären utan tydliga symtom.


Betablockad ges vanligen preoperativt och ibland även perioperativt. Patienten utvärderas noggrant för att säkerställa att biverkningar som bradykardi (onormalt långsam puls) och hypotension (lägt blodtryck) inte uppstår. Behandlingen motverkar dessutom en ökning av stresshormoner som adrenalin, vilka annars kan belasta hjärtat. Eftersom betablockerare ofta redan används vid blodtrycksbehandling är de ett självklart förstahandsval för patienter med kranskärlssjukdom inför operation.


Postoperativa risker

Beroende på vilken typ av kirurgi som utförts kan återhämtningen bli både lång och krävande. Patienter med kranskärlssjukdom behöver ofta mer tid för att läka, särskilt om tillståndet samtidigt kompliceras av diabetes. Tidig mobilisering efter operationen är avgörande för att förebygga blodproppar i benen, men den är lika viktig för hjärtats skull.


Bland andra postoperativa risker som kan påverka hjärtat finns blödningar, läkemedelsbiverkningar, fallskador, andningsbesvär och infektioner.


Patienter som nyligen fått stent insatta efter en hjärtinfarkt löper en väsentligt förhöjd risk vid icke-kardiell kirurgi. Enligt American Heart Association drabbades hela 65 procent av dessa patienter av nya hjärtinfarkter. Att skjuta upp planerad icke-kardiell kirurgi i minst sex veckor kan dock minska denna risk betydligt. Som jämförelse drabbades patienter med kronisk hjärtsjukdom som inte hade stent insatta av hjärtinfarkt i 32 procent av fallen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online