Ekokardiografi – en ultraljudsundersökning av hjärtat med hjälp av ett ekokardiogram – gör det möjligt att visa rörliga bilder av hjärtat i realtid. Undersökningen kan hjälpa till att identifiera hjärtsjukdomar som hjärtamyloidos, ett tillstånd som uppstår när amyloidproteiner ansamlas i hjärtat och gradvis ersätter den normala hjärtvävnaden. Hjärtamyloidos förvärras successivt över tid och kan kräva läkemedelsbehandling, implanterbara apparater som pacemaker eller i svåra fall en hjärttransplantation.
Enligt U.S. National Library of Medicine och National Institutes of Health använder sig ett ekokardiogram av ljudvågor för att skapa bilder av det rörliga hjärtat, hjärtslagen och blodflödet, samt för att visa detaljerade bilder av strukturerna i och runt hjärtat. Läkare tolkar resultaten från de bilder som en sonograf (ultraljudsspecialist) tar under undersökningen för att upptäcka eventuella hjärtavvikelser, såsom amyloidavlagringar. Undersökningen är normalt helt icke-invasiv, men ibland administreras ett vätskepreparat intravenöst för att förbättra kontrastbilderna.
Onormala proteiner som kallas amyloider kan ansamlas i hjärtvävnaden och orsaka hjärtamyloidos, ett tillstånd som ofta kallas "stelt hjärta-syndrom". Amyloidavlagringarna ersätter gradvis den normala vävnaden och gör att hjärtat slutar fungera ordentligt. Det är framför allt blodflödet genom hjärtat och hjärtslagens regelbundenhet som påverkas av detta tillstånd. Hjärtamyloidos drabbar män oftare än kvinnor och kan leda till livshotande hjärtsvikt om det inte behandlas i tid.
Svullnad i extremiteterna, lätt trötthet, hjärtklappning, lågt blodtryck vid uppresning, förstorade halsvener och andningssvårigheter i vissa positioner kan alla vara tecken på hjärtamyloidos. Eftersom tillståndet är allvarligt varierar behandlingarna beroende på sjukdomsstadium – från läkemedel och begränsningar av vätskeintaget i tidigt skede till mer aggressiva åtgärder som kemoterapi, implantering av en kardioverter-defibrillator eller pacemaker, eller en hjärttransplantation.
Eftersom symtomen på hjärtamyloidos liknar dem vid andra hjärtsjukdomar beställer läkare ofta ytterligare tester utöver ekokardiografin för att kunna bekräfta diagnosen. Ytterligare undersökningar kan inkludera datortomografi (CT), magnetkameraundersökning (MRI), koronarangiografi, nuklearmedicinska skanningar av hjärtat samt en vävnadsbiopsi från hjärtat. Vårdpersonal kan även beställa biopsier från andra organ och vävnader, exempelvis njurar, bukregionen eller benmärg, för att stärka diagnosen hjärtamyloidos.
Personer som genomgår en vanlig ekokardiografi behöver ingen särskild förberedelse, men vissa tillstånd kan försvåra en helt tydlig bild av hjärtat och därmed kräva en mer invasiv variant av undersökningen. Vid en transesofageal ekokardiografi förs en sond ner genom matstrupen så att läkaren får en skarpare vy av hjärtat. Även om metoden används relativt sällan ger den betydligt bättre bilder när patienten lider av lungsjukdom, fetma eller något annat tillstånd som hindrar ultraljudsvågorna under en vanlig icke-invasiv undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online