Ett normalt, friskt människohjärta har fyra klaffar. Klaffarna sitter vid utgångarna från hjärtats fyra rum och har alla samma viktiga uppgift – att se till att blodet bara flödar i en riktning. Trots detta är de var och en något olika till sin struktur och placering.
Vid klaffsjukdom kan en hjärtklaff behöva bytas ut kirurgiskt. För detta ändamål använder kirurger två huvudtyper av konstgjorda klaffar: mekaniska klaffar och biologiska vävnadsklaffar.
Mitralisklaffen ligger mellan vänster förmak (hjärtats övre rum) och vänster kammare (det nedre rummet). Klaffen kallas även bikuspidalklaffen, eftersom den består av två starka, tunna flikar som kallas segel. Seglen öppnas för att släppa igenom blod från förmaket till kammaren och stänger därefter för att förhindra att blodet flödar tillbaka i motsatt riktning.
Trikuspidalklaffen består, precis som namnet antyder, av tre flikar och ligger mellan höger förmak och höger kammare. På samma sätt som mitralisklappen ser den till att blodet endast flödar från förmaket ner i kammaren, aldrig åt andra hållet.
Aortaklaffen sitter mellan vänster kammare och aorta, kroppens största pulsåder. Klaffen består normalt av tre flikar, men hos cirka 1–2 procent av befolkningen är två av flikarna sammanvuxna sedan födseln – ett tillstånd som kallas bikuspid aortaklaff. Aortaklappen ser till att blodet flödar från vänster kammare ut i aortan och förhindrar samtidigt ett backflöde från aortan tillbaka till kammaren.
Pulmonalklappen har liksom aortaklappen tre flikar och ligger mellan höger kammare och lungartären, som leder blodet till lungorna för syresättning. Dess funktion liknar aortaklappens: den säkerställer att blodet flödar ut ur kammaren i rätt riktning.
När en hjärtklaff behöver bytas ut finns flera alternativ. Ett av dem är en mekanisk klaff, som är tillverkad helt av konstgjorda material. Denna typ av klaff är konstruerad för att hålla i en livstid. Nackdelen är att patienter med mekaniska klaffar måste stå på blodförtunnande medicin resten av livet för att förebygga blodproppar.
Det andra alternativet vid klaffbyte är en biologisk vävnadsklaff. Den hämtas antingen från en levande källa, exempelvis ko eller gris, eller från en avliden människa. En stor fördel är att patienter med biologiska klaffar vanligtvis inte behöver ta läkemedel för att förebygga blodproppar. Däremot håller dessa klaffar oftast inte lika länge som de mekaniska, vilket kan innebära att ytterligare ett klaffbyte blir nödvändigt när klaffen slits ut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online