Plötsligt högt blodtryck hos äldre diabetiker – vanliga orsaker och vad du bör veta

Hypertoni, det vill säga högt blodtryck, är en av de vanligaste medicinska tillstånden i världen och en betydande källa till sjuklighet och dödlighet. Blodtrycket kan stiga gradvis över många år, men det kan också stiga plötsligt och oväntat. När ett äldre menneske med diabetes drabbas av en akut blodtrycksstegring kan situationen bli allvarlig och kräver omedelbar uppmärksamhet.

Normal blodtrycksreglering

Blodtryckskontrollen är en komplex process, även hos en helt frisk person. Den styrs av två huvudfaktorer: hjärtats minutvolym, alltså hur mycket blod hjärtat pumpar ut per minut, och det perifera kärlmotståndet (PVR), som avgör hur mycket motstånd blodet möter i de små blodkärlen. Båda dessa faktorer påverkas i sin tur av en rad olika mekanismer i kroppen.

Onormal fysiologi hos äldre

Hos äldre personer kan en onormal blodtrycksstegring ha flera bakomliggande orsaker:

• Ökad blodvolym, exempelvis vid vätskeansamling eller njurproblem.
• Elektrolytrubbningar, till exempel förhöjda natriumvärden.
• Njursjukdomar som försämrar kroppens salt- och vätskebalans.
• Feokromocytom, en sällsynt hormonproducerande tumör i binjure som utsöndrar adrenalin.
• Cushings sjukdom, en tumör i hypofysen som leder till ökad kortisolproduktion.
• Kärlsjukdomar, som ofta är en direkt komplikation av diabetes mellitus.

Riskfaktorer för hypertoni

Flera livsstilsfaktorer ökar risken att utveckla högt blodtryck med stigande ålder. De viktigaste är rökning, övervikt och fetma, högt saltintag i kosten samt brist på kalium, kalcium och magnesium. Även hög alkoholkonsumtion spelar roll.

Därtill kommer att diabetes i sig ökar risken för hypertoni, eftersom sjukdomen skadar blodkärlen över tid. En person med både diabetes och skadade blodkärl löper därmed större risk att drabbas av en plötslig blodtrycksstegring.

Diabetesens roll vid plötslig hypertoni

Diabetes mellitus är en av de främsta riskfaktorerna för åderförkalkning (ateroskleros), ett tillstånd där artärväggarna förtjockas och gör det svårare för blodet att passera. När denna process drabbar njurartärerna, de kärl som försörjer njurarna och binjurarna, uppstår en förträngning som kallas renal stenos.

Förträngningen kan leda till ett plötsligt minskat blodflöde. Detta lurar i sin tur det hormonssystem som reglerar blodtrycket – det så kallade renin-angiotensinsystemet – att tro att blodtrycket är för lågt. Binjurarna och njurarna svarar då genom att frisätta hormoner som höjer blodtrycket. Detta skapar en ond cirkel, en så kallad positiv återkopplingsmekanism, där blodtrycket fortsätter att stiga tills det når livshotande nivåer om inget ingripes.

Behandling

När en äldre diabetiker drabbas av plötslig hypertoni måste blodtrycket sänkas snabbt, ofta med diuretika (vätskedrivande läkemedel). Därefter kan andra blodtryckssänkande läkemedel ges för att hålla trycket på säkra nivåer långsiktigt.

Samtidigt måste diabetesen behandlas genom regelbunden kontroll av blodsocker och socker i urinen samt med blodsockersänkande tabletter och/eller injicerbart insulin. För att lyckas med både diabetes- och blodtrycksvården bör patienten dessutom uppmuntras att motionera regelbundet, sluta röka, begränsa alkoholintaget och äta en hälsosam kost med lågt saltinnehåll.

Kort sagt: Plötslig hypertoni hos en äldre person med diabetes är alltid ett allvarligt varningstecken. Tidig diagnos, rätt medicinering och goda levnadsvanor är nyckeln till att skydda både hjärta, njurar och kärl.