Kronisk venös insufficiens uppstår när klaffarna i venerna inte längre fungerar som de ska. Klaffarnas uppgift är att se till att blodet flödar i rätt riktning – uppåt mot hjärtat. När de sviktar samlas blodet i venerna, vilket ökar trycket i kärlen och med tiden ger upphov till en rad olika besvär. Tillståndet drabbar oftast benen och blir vanligare med stigande ålder.
När venklaffarna inte kan leda blodet effektivt mot hjärtat börjar blodet ansamlas i venerna. Detta kan leda till svullnad i benen, särskilt kring anklarna och vaderna. Svullnaden blir ofta mer uttalad under dagen eller efter långvarigt stående och sittande.
Vid svårare svullnad orsakad av kronisk venös insufficiens kan små blodkärl brista. Det gör att huden får en rödbrunaktig ton, vanligtvis kring anklarna och underbenet. Missfärgningen kan bli bestående om tillståndet inte behandlas.
I områden där huden har missfärgats kan så kallade venerösa stas-sår (venösa bensår) utvecklas. Dessa sår är öppna sår som kan vara vätskande och i vissa fall avge obehaglig lukt. Såren läker ofta dåligt utan behandling och tenderar att återkomma.
Kronisk venös insufficiens kan ge upphov till varierande grad av smärta, ofta beskriven som en molande eller pulserande värk. Många upplever också att benen känns tunga och trötta, särskilt efter en dag med mycket stående.
Alla med kronisk venös insufficiens får inte synliga åderbråck, men vissa personer utvecklar stora, slingrande vener som syns strax under hudytan. Spindelvener visar sig däremot som tunna, lila linjer på huden och är oftast mest ett kosmetiskt problem.
Kontakta vården om du upplever ihållande svullnad, smärta, hudförändringar eller sår som inte läker. Tidig diagnos och behandling – exempelvis kompressionsbehandling eller livsstilsförändringar som motion och viktkontroll – kan lindra besvären och förhindra att tillståndet förvärras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online