Vad betyder hjärt- och kärlsjukdomar?
Hjärt- och kärlsjukdomar (CVD, efter engelskans cardiovascular diseases) är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomstillstånd som drabbar hjärtat och blodkärlen. Gemensamt för dem är att de stör kroppens blodcirkulation, vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.
De vanligaste formerna av hjärt- och kärlsjukdom
- Kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom, IHD): Den vanligaste typen av hjärt- och kärlsjukdom. Uppstår när blodflödet till hjärtmuskeln blockeras eller minskar, oftast på grund av fettavlagringar i kranskärlen – så kallad åderförkalkning (ateroskleros). Tillståndet kan leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt.
- Stroke (slaganfall): Ett plötsligt funktionsbortfall i hjärnan som beror på att blodtillförseln störs. Orsaken kan vara en blodpropp som täpper till ett kärl i hjärnan (ischemisk stroke) eller ett brustet blodkärl som ger en blödning i hjärnvävnaden (hemorragisk stroke).
- Perifer kärlsjukdom (PAD): Uppstår när artärerna i benen eller armarna förträngs eller täpps igen, vilket begränsar blodflödet till extremiteterna. Ett typiskt symtom är smärta i benen vid gång.
- Aortasjukdomar: En grupp tillstånd som drabbar aorta, kroppens största artär. Hit hör bland annat aortaaneurysm (utbuktningar på aortan) och aortadissektioner (revor i kärlväggen).
- Hjärtsvikt: Ett tillstånd där hjärtat inte längre förmår pumpa runt blodet i kroppen effektivt. Det kan bero på skador på hjärtmuskeln, exempelvis efter en hjärtinfarkt, problem med hjärtklaffarna eller rytmrubbningar.
- Medfödda hjärtsjukdomar: Hjärtsjukdomar som finns från födseln. De kan variera från mindre, ofarliga defekter till livshotande tillstånd som kräver behandling eller operation tidigt i livet.
Ett stort folkhälsoproblem
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen och ansvarar för nästan en tredjedel av alla dödsfall globalt. I Storbritannien orsakas cirka en av sex dödsfall av sjukdomsgruppen, och även i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en av de allra vanligaste dödsorsakerna.
Riskfaktorer och förebyggande
Stora delar av risken går att påverka själv. De viktigaste riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt, fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor. Regelbunden motion, goda matvanor, rökstopp samt kontroll av blodtryck och kolesterol kan sänka risken betydligt.
Sök vård om du får symtom som bröstsmärta, andnöd, plötslig svaghet eller talbesvär – ring 112 vid akuta besvär.
